Den legendariska livgivaren

Frukten som fått symbolisera fruktsamhet och sensualitet i årtusenden är hetare än på länge. Gunilla Kinn Blom berättar granatäpplets historia.

”Som ett klarrött band är dina läppar, din mun är ljuvlig. Som ett kluvet granatäpple skimrar din tinning bakom slöjan.”

Så låter det i Höga visan, ett av de bibelställen där granatäpplet nämns – i detta fall som liknelse för en kvinnas skönhet. I judisk kultur har den lökartade frukten med läderskal och hundratals mörkröda kärnor främst stått för pånyttfödelse och fertilitet. Även i det antika Grekland symboliserade granatäpplet fruktsamhet och odödlighet, och det hände att dess plantor sattes på krigshjältars gravar i hopp om många ättlingar. I kinesisk tradition symboliserar granatäpplet fruktbarhet och överflöd, liksom kommande släktled och en lycklig framtid. Granatäpplena förekommer i både Koranen och arabiska sagor, och Muhammed lär ha yttrat: ”Ät granat­ äpplen, ty det renar systemet från avundsjuka och hat”.

I såväl den västerländska, sekulära som den kristna konsten är granat­ äpplet ett vanligt motiv. Jesusbarnet har ofta frukten i handen för att visa Guds frikostighet – medan den djupröda fruktsaften symboliserar de kristna martyrernas blod, och kärnorna kyrkans många anhängare. Trots att några granatäpplen knappast vuxit på svensk mark har frukterna inspirerat svenskt konsthantverk från medeltiden och framåt: på kurbitsmålningar, tapeter och textilier. Nordiska museet har 1700-talsbildvävar med stiliserade granatäpplen från Långaryd i Småland bevarade.

Granatäpplet kommer ursprungligen från Persien (dagens Iran) och spreds från östra Medelhavsområdet (idag Libanon) av fenicierna, som var sjöfarare och kolonisatörer. I den persiska kulturen har ”den himmelska frukten” fortsatt spela stor roll, och valnöts- och granatäppelsåsen khoresh-e fesenjan som serverades vid det persiska hovet till anka, lamm eller kyckling lagas än i Iran. Frukterna är även populära i Georgien, Armenien, Centralasien och Medelhavsländerna, som sötsyrlig ingrediens i matlagning och som dryck.

I vår del av världen har granatäpplet fått tjäna som udda dekoration eller som färgstark och smakrik drinkingrediens (äkta grenadin är sirap av granatäppelsaft). Framför allt har granatäpplet fått ett uppsving som ”superfrukt”, med gott om C-vitamin, fibrer och antioxidanter.

Medicinska studier har visat att granatäpplen förebygger ett antal hälsoproblem (cancer, hjärtsjukdomar, vikande potens med flera) vilket förstås gett uppmärksamhet. Som konsument bör man dock känna till att de flesta av dessa studier bekostats av POM Wonderful, som äger granat­ äppelodlingar i Kalifornien och på kort tid gjort kommersiell succé i USA med sina drycker. I fjol slog en amerikansk domstol fast att företaget överdrivit hälsoeffekterna i sin marknadsföring.

Att granatäpplen är nyttiga är dock inte omstritt – och att de är goda i sallader och annan matlagning kräver precis lagom djupa studier. Snitta frukten med kniv, slå ur kärnorna med en sked och prova.

Skrivet av Gunilla Kinn Blom