Det kinesiska krusbärets resa

Den C-vitaminrika kiwin har bara odlats på bred front sedan 1950-talet och det var först på 70-talet som den nådde Sverige. Anette Dieng berättar.

När lärarinnan Mary Isabel Fraser kom tillbaka till Wanganui på Nya Zee­land 1904 efter att ha besökt ­missionsskolan i Yichang i Kina, hade hon med sig frön av en exotisk frukt vid namn yang tao. Fröna togs väl om hand av trädgårdsmästarna Thomas och Alexander Allison och plantorna som drevs upp kom att bli ursprunget till frukten (eller bäret som det egentligen är) som till en början kallades för kinesiskt krusbär. Först på 1950-talet, när skördarna hade hunnit bli riktigt stora och exporten till Europa och USA kommit igång ordentligt, fick den sitt nuvarande namn, kiwi, döpt efter Nya Zeelands nationalfågel.

”Det forskas alltjämt intensivt och görs korsningsförsök i hopp om att få fram nya kiwityper, sorter som är enklare att äta till exempel. Eller som ska kunna odlas på kallare breddgrader.”

Men folk behövde tid för att vänja sig vid nykomlingen och försäljningssuccén lät vänta på sig. Samma sak i Sverige dit kiwin kom på 1970-talet men fick sitt genomslag först ett decennium senare. Kanske spelade kiwins utseende in. För helt självklart var det inte att det lite trista bruna och ludna skalet dolde ett så saftigt, vackert grönt och smakrikt fruktkött.

Den absolut vanligaste kiwisorten idag heter Hayward och förädlades fram av trädgårdsmästaren Hayward Wright på Nya Zeeland i början av 1900-talet. På 1970-talet började ny­­zee­ländarna även experimentera med att få fram en kiwi med gult fruktkött. Den nya kiwin som sedermera fick namnet kiwi gold har ett kalt och tunt skal och är mycket sötare än den vanliga. En annan släkting till kiwin är kiwai, även kallad minikiwi och kiwibär, som är lika stora som krusbär och kan ätas med eller utan skal. Det ­forskas alltjämt intensivt och görs korsningsförsök i hopp om att få fram nya kiwityper, sorter som är enklare att äta till exempel. Eller som ska kunna odlas på kallare breddgrader.

Än så länge trivs kiwin bäst där det är varmt. Världens största kiwiproducent är Kina, följt av Italien och på tredje plats kommer Nya Zeeland. Störst arealer tar den oekologiska kiwi­odlingen i anspråk, inte ens 5 pro­cent är ekologisk. Men eftersom kiwin är rätt motståndskraftig besprutas den tack och lov inte så hårt i den oekologiska odlingen. Den största skillnaden dem emellan är istället att det inom den oekologiska odlingen är till­låtet med hållbarhetsbehandling efter skörd.

Kiwi är gott på gröt eller blandad med annan frukt i en smoothie eller fruktsallad. Den är väldigt rik på C-vitamin och innehåller även kalium som är bra för blodtrycket. Den är känslig för etylen och kan därför fås att mogna snabbare tillsammans med andra frukter, som äpplen och bananer.

Du kan också möra seg biff genom att stryka den med saften från kiwi. Det beror på att kiwin innehåller ett enzym som bryter ner proteiner. Samma enzym fungerar inte konfliktfritt ihop med grädde. Skivad kiwi på en gräddtårta går bra, men om den mosas och blandas med grädden får den strax en rent obehaglig smak.

Kiwi förvaras bäst i kylen.

Ekolådan köper ekologisk kiwi från södra Europa mellan oktober och juni. Resten av året kommer den med båt från Sydamerika eller Nya Zeeland.

Skrivet av Anette Dieng