Jordärtskockan – en köldtålig delikatess

Visste du att jordärtskockan är släkt med solrosen och att plantan kan bli lika hög? Tvärtemot vad man kanske tror är den däremot inte släkt med kronärtskockan.

Till Sverige kom jordärtskockan på 1600-talet. Och blev snabbt populär eftersom den tål kyla och klarar att odlas långt norrut. Men när potatisen började odlas på allvar tappade skockan mark. Och visst kan man förstå varför. Onekligen är det enklare att skala en slät potatis än en småknölig skocka… Men är skalet tunt räcker det oftast att skrubba skockorna ordentligt.

Senaste årens intresse för tarm-bakteriernas betydelse för vår hälsa har gett jordärtskockan ny luft under vingarna. Den innehåller nämligen ämnet inulin, en slags kolhydrat som ger ett längre blodsockervärde eftersom den kan brytas ner först när den når tjocktarmen. Där blir inulin näring till bakterierna, som dessutom ”tackar för maten” genom att bilda ämnen som skyddar kroppen. Vissa människor upplever magbesvär när de äter skockor.Troligtvis finns inte rätt sorts bakterier på plats i tarmen som kan bryta ner inulinet.

Skockorna förvaras bäst i kylen, i plast eller i en fuktig handduk. Förvällda eller tillagade går de bra att frysa. Bra smakkompisar är svamp, bacon, rucola, spenat, citron och grädde.