Kär och känslig knöl

Ekomarknaden växer så det knakar i Sverige. Men det gäller inte alla grödor. Potatis fortsätter att vara en marginell företeelse. Nu har efterfrågan på ekologiskt odlad potatis ökat lavinartat, så kanske en förändring är på gång, tror Ann-Helen Meyer von Bremen.

Trots att potatis var ett av de allra första livsmedlen som började säljas ekologiskt har odlingen inte ökat, tvärtom. Enligt Jordbruksverket odlades 2014 bara 900 hektar, vilket motsvarar knappt 5 procent av den totala potatisarealen. Tittar vi på skörd blir siffran ännu lägre, knappt 3 procent av all svensk potatis som odlas är ekologisk – och så har det sett ut i nästan 30 år. Undantaget var under början av 2000talet då den ekologiskt certifierade matpotatisarealen enligt Jordbruksverket hade dubbelt så stor andel.

Potatis är inga konstigheter kan man tycka. Men faktum är att den hör till de grödor som är allra svårast att odla utan bekämpningsmedel. Eller rättare sagt, visst går det, men du kan aldrig vara säker på hur skörden blir. Generellt ger ekologiskt odlad potatis bara drygt hälften så stor skörd som den konventionellt odlade; 17,5 ton per hektar mot 31 ton per hektar.

”Potatis är ett bra exempel på hur svårt det kan vara för ett alternativ att ta plats i en hårt industrialiserad produktion.”

Det finns en förklaring till detta, eller snarare två: bladmögel och brunröta, två mycket vanliga potatissjukdomar. För de konventionella odlarna heter lösningen kemiska bekämpningsmedel. Potatis är mycket riktigt också en av de mest besprutade grödor vi har. Allra mest besprutad är sorten King Edward, helt enkelt för att den är väldigt känslig för angrepp. Och trots att potatisodlarna är väl medvetna om detta är fortfarande King Edward den vanligaste potatisen ute på åkrarna. Den odlas på hela 35 procent av vår potatisareal.

Potatis är ett bra exempel på hur svårt det kan vara för ett alternativ att ta plats i en hårt industrialiserad produktion. Precis som det övriga lantbruket har potatisodlingen genomgått en stenhård strukturrationalisering. Under de senaste 20 åren har antalet odlare halverats två gånger, från 14 200 till 3 500. Merparten av landets potatisareal finns i Skåne, nästan 40 procent. Och Skåne är inte bara det mest produktiva länet, det är också det mest intensivt odlade och det som odlar minst ekologiskt, bara 6 procent jämfört med landets genomsnitt på 17 procent.

Alla odlare, konventionella som ekologiska, skulle ha mycket att tjäna på sorter som är resistenta eller åtminstone inte alltför känsliga mot bladmögel och brunröta. Men exemplet med King Edward visar att detta inte är något de prioriterar. Och de ekologiska odlarna är trots allt så få att de inte anses särskilt intressanta för de stora utsädesföretagen. Ofta handlar det om enskilda ekologiska odlare som själva testar olika potatissorter som kan fungera utan kemiska bekämpningsmedel.

När nu ändå efterfrågan på ekopotatis ökar så kraftigt och butikerna istället tvingas importera, sätter detta lite fart på utvecklingen av utsäde. Därför arbetar Sveriges Lantbruksuniversitet sedan något år tillbaka i liten skala med att testa vilka potatissorter som passar bäst för ekologisk odling. Men fortfarande finns mycket att göra för att utveckla förutsättningarna för vår vanligaste skafferivärmare.

Skrivet av Ann-Helen Meyer von Bremen