Ledare av John Gerhard
I veckans artikel tar Susanne Helgeson upp två viktiga fenomen ur vår samtid. Exemplet med undersökningen av chokladmjölken visar hur det har blivit allt svårare att skilja information från marknadsföring- och i värsta fallet rena osanningar. Det andra exemplet handlar om våra kunskaper i hur maten kommer ”från jord till bord”.
Jag har under mycket lång tid haft möjlighet att jobba med frågor kring odling och mat. Sedan 20 år tillbaka undervisar jag även bland annat på naturbruksgymnasiet på Nibble Gård i Järna, och gläds mycket åt förmånen att få tala med ungdomarna där. Det är mycket som har förändrats under de här åren. Då vi fick tillgång till mängder av information och kunskap via internet var det något alldeles fantastiskt, något som uppskattades av såväl mig som eleverna. Idag tillbringar många en stor del av livet i den virtuella världen och jag grubblar ofta över frågan om huruvida våra ökade möjligheter att söka och finna information verkligen lett till bättre kunskaper.
Det ord som oftast dyker upp i mina tankar är ”sammanhang”. Att se och uppleva sammanhang beskrivs ofta som en förutsättning för lärande som leder till kunskap. Frågan är, för att hålla fast vid temat i Susanne Helgesons artikel, om sammanhanget blir lika tydligt för oss om vi läser innehållsförteckningar på livsmedelsförpackningar, som då vi lagar maten själva? Jag tror inte det. Det är när vi hanterar och lär känna råvarorna som vi påminns om att de kommer någonstans ifrån, där människor samarbetar med (eller motarbetar) naturen. Och först då kan vi börja tala om sammanhang på riktigt.