Savoj – en krusigare kål

Från nu i september och ända fram i december skördas svensk savojkål. Den skiljer sig från andra huvudkålsorter som vitkål och rödkål genom att bladen är krusiga. Liksom när det gäller spetskål är inte heller savojkålens blad lika hårt knutna.

Huvudkålen härstammar från Asien och kom troligtvis till Europa med Djingis Khans ridande härer. Den har använts länge, ofta i olika sorters syrningar. Huvudkålen spreds över Europa på 1500-talet och har räddat många liv, inte minst på grund av C-vitaminet som effektivt förhindrade skörbjugg.

Savojkål kan tillagas ungefär som grönkål, men dess ljusa blad är mycket mjällare. Savojens gröna ytterblad vinner på att blancheras, det vill säga kokas hastigt i saltat vatten eller buljong. Vill du frysa savojkålen är det bäst att blanchera den först.

Savojkålen trivs med smakkompisar som svamp, getost, bacon, lök och vitlök. Den pysslige gör små fyllda paket, dolmar, av kålen. Men något av det enklaste och godaste är att bara fräsa strimlad kål i smör några minuter, hälla på en skvätt grädde och låta koka ihop en stund. Smaka av med salt och peppar och njut.