Sören Nilsson

Odlar lök, rotpersilja, rödbetor och palsternackor med mera i Triberga på Öland.

1. Hur kommer det sig att du blev ekologisk odlare?

– Jag är född här på gården, min far var odlare och hans far och farfar före honom. Min far lade om det första skiftet till ekologisk odling någon gång på sextiotalet, och jag tog över 1984 sedan han dött knall och fall. Under nittiotalet lade jag om hela odlingen.

2. Hur ser din odling ut?

– Gården är på 25 hektar, och odlingen på drygt en. Jag har skiften lite överallt, man gjorde så förr i tiden: eftersom det finns så många olika jordarter här i trakten fick alla var fick sin plätt av varje jordsort, så att alla skulle kunna bli självförsörjande. Jag har mest sandjord där jag odlar grönsaker, men en liten del av marken består av lättlera med hög mullhalt. Den blir stenhård när det är torrt och jättekladdig när det är blött, vilket innebär en del problem när man som jag tar upp allt för hand. Å andra sidan får det jag odlar där alltid bra smak. Jag har djur också, ungefär 80 Limousinkor. Men man går back på köttet nu för tiden, så jag funderar på att göra mig av med dem.

3. Vad är bäst respektive sämst med att vara odlare?

– Bäst är att man styr över sin tid och att man har möjlighet att påverka sitt arbete: om man är duktig får man någonting tillbaka.
– Sämst är väl att det tar så mycket tid. Jag har jobbat mer än
1 000 helger på raken. Det finns de som klagar när de jobbat två. Men jag har nästan bara bra dagar och jag brukar säga att kan man inte ha skoj i vardagen är man illa ute. Det är viktigare att vara lycklig fem dagar i veckan än två i helgen!

4. Vad äter du helst själv från de egna odlingarna?

– Jag är en nolla i köket, men jag försöker koka potatis varje dag, och brukar kasta i några lökar när det är sju minuter kvar på koktiden. Helstekt lök är också gott.