Byggstenar i perspektiv

När, hur, av vad och varför? Annica Kvint håller koll på vad som visas och skrivs om arkitekturens utveckling, och säger både bu och bä.

Städer är bland det mest komplexa som människan skapat. Och självklart blir arkitektur och stadsutveckling inte mindre komplicerade frågor i den ­globaliserade värld med klimat­för­änd­ringar som vi lever i idag. Det är det som gör området så intressant. Tycker jag.

Att stadsutveckling är någonting som engagerar också många andra kan jag intyga efter 20 år som verksam för Dagens Nyheter. Varje gång jag ­skriver någonting fylls min mejlbox med män­­niskor som vill diskutera. Det var nog därför min besvikelse över SVT:s tv-serie Så byggdes Sverige blev så monumental. Serien består av åtta delar, med rubriker som Stor­staden, Bruksorten, Landet. Det är en påkostad produktion med idel kändisar. Både arkitekten Gert Win­gårdh och journalisten Mark Isitt är etablerade tv-profiler men som om man inte riktigt litade på att det skulle räcka har man lagt till komikern Petra Mede och ger det hela drag av lördags­underhållning. Serien blickar 100 år bak­åt och 100 år framåt i tiden. Till detta adderas (se­­värda!) journalfilmer och intervjuer med ”experter”. Många av dem har viktiga saker att säga, men får alltför lite tid i rutan. Som tittare ges vi udda pussel­bitar som gör det omöj­­ligt att lägga hela pusslet. Bättre skildras en­­skilda svenska städers byggnads­ut­veck­ling i de åtta avsnitten av Så byggdes din stad som i samma veva gjorts på arkivmaterial, men utan programledare i bild. Båda serierna finns på svtplay.

I övrigt ser jag hellre den danska statstelevisionen DRK:s tv-serie Vi bygger det væk – klimaforandringer från 2019. Den finns fortfarande att streama och utgår från en konsekvent och relevant idé. I fyra delar undersöker den danska arkitekten Sonja Stockmarr hur man med hållbar arkitektur kan hantera klimatförändringar. Serien fokuserar på danska bygg- och landskapsprojekt som tar itu med problemen med ökande koldioxidutsläpp från byggbranschen och effekterna av vårt förändrade klimat.

Om danskan blir för knepig att förstå rekommenderar jag istället Gunnar Wetterbergs bok Byggarna. Här finns svaren på många av de frågor som lämnas obesvarade i den svenska tv-serien. Folkbildaren Wetterberg för­klarar och analyserar de bakomliggande orsakerna till att både samhällsbygget och byggnaderna i sig blir som de blir. Pedago­giskt beskriver han olika tiders teknikkliv. Till exempel hur den arme­rade betongen och stålkonstruktionerna för­ändrade villkoren för byggandet i början av 1900-talet. Tidigare hade murarna och väggarna burit husen. Det präglade utformningen av fasaderna, man kunde inte ta ut dörrar och fönster i väggar hur som helst. Men från och med nu kunde man istället hänga väggarna på stålet och betongen. I ett slag blev exempelvis stora fönster fullt möjliga. Stålet och betongen kunde också smidas och gjutas till former, vilket varken timmer eller tegel tillät. Se där en av anledningarna till att så många arkitekter än idag älskar betong, trots att materialet medför stora koldioxidutsläpp.

Stadsbyggnad är och förblir komplext. Men ingenting blir bättre av fördummande förenklingar. Jag vill se mer relevant arkitektur-tv!

Annica Kvint
Annica Kvint är redaktör på tidskriften Arkitektur. Hon är även verksam som arkitektur- och design­kritiker i Dagens Nyheter och har en historia som chefredaktör för tidskriften Form.