Bäddat för svart guld

Odlingssäsongen har knappt börjat men det är faktiskt redan dags att börja tänka på komposten. Sanna Lindberg tar råd av John Taylor.

”Chefen säger: ’Det kostar tid och pengar’. Komposteraren säger: ’Det spa­r tid och pengar’. Chefen säger: ’Det tar plats’. Komposteraren säger: ’Vi har plats överallt som vi inte utnyttjar’.”

Nej, en kompost behöver varken vara skrymmande, kosta pengar eller för den delen vara ful eller locka till sig råttor. I trädgårdsmästare John Taylors nya bok Taylors kompost ägnas en hel sida åt att rada upp motargument till kompostskeptiker – följt av slutsatsen: ”En bra kompost kan lösa de flesta problem som uppstår i odlandet”.

Det komposten gör är inget nytt. Det är naturens eget kretslopp där organiskt avfall, som trädgårdsrester, bryts ner av mikroorganismer och små­djur till näringsrik jord som ger ny kraft och bättre struktur till växtligheten i trädgård och odling. Det minskar av­­fallet samtidigt som man odlar hållbart – självklara saker i en ekologisk odling, men kunskap som till viss del gått förlorad under de år då konstgödsel tagit över delar av kompostens arbete.

”Kompost är egentligen inte svårt. Förr eller senare kommer den att göra jobbet själv, men det finns flera sätt att effektivisera processen och det är varken krångligt eller kostar pengar”, säger John Taylor.

I sin bok komposterar han i tre steg och arbetet börjar i det som han kallar för ”möghögen” – i facket där allt trädgårdsavfall först hamnar. Högen får gärna bli hög och flera gånger per säsong använder han sin egen kroppstyngd för att göra den mer kompakt.

”Ett vanligt misstag är att man ser nedtrampning som något negativt, att jord inte ska göras kompakt – vilket är helt rätt – men det här är inte jord än. Genom att trampa ner påskyndar man istället nedbrytningen”, förklarar John Taylor.

I mitten av sommaren, när mög­högen börjar bli hög nog, är det dags för ”lasagnen”. Då flyttas möghögen till ett nytt fack och varvas med stallgödsel.

”I detta läge är det viktigt att vattna. Lasagnekomposten behöver hålla jämn fuktighet för att inte tappa i effektivitet. Det är ett annat vanligt misstag, att man blandar fuktigt material med torrt, då händer nästan ingenting.”

Efter ett par månader rivs innehållet i komposten ut och flyttas till det tredje facket där det får vila ytterligare ett par månader – innan det slutligen är redo att användas i trädgården.

”Ofta pratas det om att man vänder komposter, men faktum är att man bygger om dem. De ska rivas ut och byggas upp på nytt. Ta en potatisgrep till hjälp, jag har aldrig sett någon an­vända den till potatis men i komposten är den perfekt.”

Om man inte har tillgång till stallgödsel, funkar det med köpt kogödsel?

”Det är inte svårt att hitta riktig gödsel, våra samhällen är omringade av hästgårdar. Det bästa alternativet är i sådana fall gräsklipp, som också effektivt skapar energi och värme”, säger John Taylor.

John Taylor är inte den enda som släppt en kompostbok i vår. Goda tips för hur du kommer igång finns också i Bella Lindes och Lena Granefelts Kompost – vägen till en bättre jord.

Sanna Lind­berg
Sanna Lindberg är sommelier med mångårig erfarenhet från restaurangbranschen. Hon är också journalist och skriver om mat och dryck, bland annat i Dagens Nyheter och i synnerhet om öl, ett ämne hon även undervisar i.