Gott hopp

2026 blir ett gott år för den ekologiska marknaden, spår Ann-Helen Meyer von Bremen och listar vad hon grundar det på.

Jag störde mig rätt rejält på Bjäre­fågels reklam ”Ekologisk kyckling? Nej tack”. Där framställdes de egna fåglarna som mer ”ekologiskt håll­bara” än ­ekokycklingen. Reklamen lyfte fram att Bjärefågels konventionellt upp­födda kycklingar inte får fiskmjöl i sitt foder, vilket ekokycklingarna får. Där­emot nämnde man inte att anled­ningen till denna skillnad är att de egna fåglarna får syntetiska amino­syror, vilket inte är tillåtet inom ekologisk produktion eftersom man vill begränsa mängden tillsatser. Det andra argumentet handlade om att Bjärefågels kycklingar inte behöver gå ute i det ”svenska, oberäkne­­liga ­klimatet”, något vi känner igen från den grupp mjölkbönder som vill sätta stopp för kornas sommarbete. Alla som vet hur kor, höns och kycklingar beter sig när de får vara utomhus, ­särskilt om de har tillgång till ordentligt och varierat bete, vet hur oerhört viktigt detta är för djuren.

Sen tänker jag ett varv till och inser att reklamen bara är ytterligare ett tecken på att det under 2026 kommer att vända uppåt för eko. För om det ännu en gång är intressant för ett företag att racka ner på det ekologiska och framställa sig som bättre, tyder det på att det finns pengar att tjäna.

Marknaden visar också på detta. Under året har det konventionella mjölkpriset till bönderna sänkts gång på gång, medan priset på ekomjölk har legat fast. Nu är skillnaden drygt 2 kronor – och det är mycket i de här sammanhangen. Trots en hög skörd har inte heller ekologiskt spannmål sett samma kraftiga prisdipp som det konventionella. Efterfrågan på ekologiskt är med andra ord större än tillgången.

Även andra trender lutar åt eko:

Energin – oavsett vilket energislag det satsas på framöver, så kommer energin att bli dyrare. Det här driver upp priserna i livsmedelskedjan på allt från konstgödsel till transporter. Redan nästa år blir konstgödseln dyrare, dels på grund av EU:s nya koldioxidtull, dels på grund av ökad begränsning i importen av rysk naturgas och konstgödsel. Det kommer att bli ekonomiskt intressant för bönderna att jobba med gröngödsling, varierade växtföljder, stallgödsel med mera – allt sådant som ekobönder redan gör.

Beredskapen – omvärldsläget gör att intresset för matproduktion som i större utsträckning bygger på lokala resurser ökar, vilket är huvudtanken inom eko.

Ultraprocessad mat – frågan kommer sannolikt vara fortsatt het nästa år och även där ligger eko bra till, inte minst för att man är restriktiv när det gäller livsmedelstillsatser, något det finns gott om i den ultraprocessade maten.

Kemikalierna – den ökade med­vetenheten kring PFAS-kemikalierna kan sannolikt leda till en större diskussion om kemikalieanvändningen inom jordbruket och då inte enbart om PFAS, som används i många bekämpningsmedel.

Mycket tyder på att 2026 blir ett riktigt Gott eko-år!

Ann-Helen Meyer von Bremen
Ann-Helen Meyer von Bremen är journalist och författare med inriktning på lantbruk, mat och miljö.