Krafttag om ekomålen ska nås

Ann-Helen Meyer von Bremen rapporterar från toppmötet för ekologisk mat, Organic Summit 25, i Köpenhamn.

”Vi har idag många konsumenter som inte vet något om eko, som tror att det bara är en bluff. Vi måste börja sprida kunskap om eko och den kunskapsför­medlingen måste börja redan i skolan.”

Det sa Emilio Fidora från euro­pe­iska bondeorganisationen Copa Cogeca i samband med att toppmötet för ekologisk mat, Organic Summit 25, arrangerades i Köpenhamn i augusti.

EU har satt som mål att 25 procent av jordbruksmarken ska vara ekologiskt brukad till 2030. Det är en del av den så kallade ”gröna given”, EU:s politik för att ställa om livsmedelssystemet till ett mer hållbart sådant. I nuläget ser inte målet ut att nås, man är inte ens halvvägs. Genomsnittet inom de 27 länderna ligger på 12 procent. I Sverige är andelen ekoareal 18 procent.

Konferensen hade också målet att konsumtionen av ekomat ska stå för 25 procent av all mat som säljs inom unionen. Här leder Danmark med 12 procent, svensk andel är 8 procent och genomsnittet i hela EU ligger på 4 procent. Bud­skapet från Organic Summit 25 var att nu är det slutsnackat, det behövs satsas betydligt mera pengar om man vill att något ska hända.

”Ska vi nå 25 procent måste vi göra saker radikalt annorlunda”, sa Nic Lamp­­kin, lantbruksekonom och forskare på Thünen Institut i tyska Braun­schweig.

Ekokonsumtionen har ökat länge och fick ytterligare fart under pandemin då människor köpte mindre hämtmat, gick mindre på krogen och lagade mer mat hemma. Efter pandemin stannade utvecklingen av och i vissa länder, som Sverige, minskade till och med ekobönderna – och ekologiska livsmedel.

”Idag tjänar inte bönderna på att ställa om till ekologiskt. Vill vi ha fler ekobönder behöver de få mer ekonomiskt stöd”, sa Rasmus Prehn, tidigare dansk jordbruksminister, idag vd för ekoorganisationen Økologisk lands­forening.

Två exempel på att pengar får fart på utvecklingen är Portugal och Grek­land. Där har ekoarealen ökat kraftigt under senare tid och länderna kommer sannolikt nå målet. Förklaringen till framgången är generösa jordbruksstöd.

Jan Plagge, ordförande för den inter­nationella ekoorganisationen IFOAM, ville förutom mer ekonomiskt stöd även att bönderna garanteras stabila priser.

”Vi säger att bönderna är själva hjärtat i omställningen, men samtidigt har de ingen påverkan på priset. Det är orimligt.”

Frågan om matens verkliga prislapp lyftes flera gånger.

”Det är nödvändigt att börja titta på hela kostnaden för maten – kostnaden för jorden, vattnet och biodiversitet – de kostnaderna måste in i den gemensamma jordbrukspolitiken”, sa Rasmus Prehn.

Nic Lampkin höll också med om att bönderna behöver få bättre ersättning för sitt miljöarbete.

”Det kan inte lösas enbart genom marknaden. När populariteten ökar för eko, då vill alla led i livsmedelskedjan ha sin del – då blir det inget kvar till bönderna, och det blir för dyrt för konsumenterna.”

Ann-Helen Meyer von Bremen
Ann-Helen Meyer von Bremen är journalist och författare med inriktning på lantbruk, mat och miljö.