Upptagen favorit

Nu har potatisodlarna fyllt förråden för vintern. Ann-Helen Meyer von Bremen är en av dem som gläds åt en i dubbel bemärkelse god skörd.

Det var strålande sol när vi på Sunnan­sjö skördade vår potatis för några veckor sedan. Skörden blev också fin, drygt 200 kvadratmeter gav oss 470 kilo Sarpo Mira, Pink Fir Apple, Blue Belle, Carolus och Ballerina, som är årets sorter. Som färskpotatis odlade vi Twister och Amandine.

Nästan ett halvt ton är förstås mer än nog för vårt hushåll på två personer, även om vi ställer till med mycket ­fester. Det är så pass mycket att det räcker till nästan sex personers potatis­konsumtion under ett år, om vi utgår från den genomsnittliga svenska totalkonsumtionen av potatis som ligger runt 83 kilo.

Vi är fortfarande ett potatisätande folk, trots att det brukar påstås att vi ratar knölen till förmån för ris, pasta, bulgur och andra gryner. Sanningen är att sedan 1960 har potatisätandet bara minskat med 5–6 kilo per person och år. Den stora förändringen är att vi idag inte lagar till vår potatis själva, istället köper vi ­nästan hälften av den i form av pommes frites, chips, potatisgratänger och annat – och den potatisen är dessutom oftast importerad.

Ekologisk potatis utgör dock fortfarande en låg andel, bara knappt sex procent av den svenska potatis­skörden är eko. Det är i för sig en fördubbling jämfört med för tio år sedan då den ekologiska odlingen tog ett skutt, men sedan dess har det inte hänt så mycket. Ett annat trist faktum som verkar svårt att förändra är att den konventionella potatisen är en av de mest besprutade grödor vi har i Sverige. Som om inte det räckte har det också nyligen uppmärksammats att PFAS används i många bekämpningsmedel för att få den aktiva ­substansen att fungera mer effektivt. Det gäller exempelvis de medel som används för att bekämpa bladmögel, som är ett vanligt problem i potatisodling. Kemikalierna som ingår i gruppen PFAS brukar kallas för evighetskemikalier eftersom de bryts ner så långsamt i naturen, och nu pågår studier över hur mycket PFAS som sprids i vatten och mark.

Men just gifterna behöver inte vi ekologiska potatisodlare bekymra oss för, däremot drabbas vi förstås också av potatismögel. På Sunnansjö har vi valt att odla mest Sarpo mira eftersom den naturligt är mycket tålig mot bladmögel.

Potatis är en gröda som ger bra ut­­delning för den som vill odla mycket mat och dessutom med liten insats. Bakom vår skörd ligger 30 timmars handarbete (varav hälften hårt), och en timmes traktorarbete. Om vi jämför med hur mycket pengar vi skulle behöva jobba ihop för att köpa motsvarande mängd ekologisk potatis i butik, så får vi en timlön på nästan 800 kronor.

Men det är vare sig för pengarna eller för att vi är preppers som vi odlar all vår potatis själva, utan för att det är så väldigt mycket godare med egen ekologisk potatis. Alternativt sådan man köpt direkt från odlaren – vilket ju är  så gott som detsamma när du köper din potatis via Ekolådan. Det slår allt som finns i vanliga mataffärer.

Ann-Helen Meyer von Bremen
Ann-Helen Meyer von Bremen är journalist och författare med inriktning på lantbruk, mat och miljö.