Världens bästa jobb?

LRF har släppt en rapport om hur det står till med den sociala hållbar­heten i jord- och skogs­brukssektorn. Sanna Lindberg har läst den.

Hur hänger jämställdhet och bio­logisk mångfald ihop? Och hur kan 97 procent av Sveriges lantbrukare ­trivas med sitt yrkesval samtidigt som två till tre slutar – dagligen? Det är frågor som LRF:s sprillans nya rapport Världens bästa jobb?, om social hållbarhet i jord- och skogsbruket, sätter ljuset på. I rapporten mäter man social hållbarhet utifrån sju aspekter valda för att på bästa sätt spegla de största ut­­man­ingarna – men också möjligheterna – för skogs- och jordbrukets framtid.

”I vår forskning framkommer att sociala frågor hanteras mer styvmoder­ligt jämfört med ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Skäl till detta är att social hållbarhet bland annat är svår att mäta, den betyder olika saker för olika människor, samt att vi helt enkelt är ovana att prata om den”, skriver Magnus Ljung, agronomie doktor och  statskonsulent på SLU Kompetenscentrum rådgivning, i rapporten.

Det svenska jord- och skogsbruket är grundläggande för hela landets ekonomi och samhälle. En levande landsbygd genom sysselsättning och kris­beredskap lyfts som allt viktigare delar vid sidan av de mer självklara ansvaren som livsmedel, förnybar energi och material. Sektorn kantas av många utmaningar, där social hållbarhet är en aspekt som sällan lyfts fram.

”Vi vet att den sociala situationen är avgörande för om jord- och skogsbrukare väljer att fortsätta eller inte, om barnen vill ta över eller inte. Brukandet måste kännas meningsfullt och samhället måste visa att man uppskattar de värden som jordbrukarna och skogsägarna skapar”, skriver Magnus Ljung.

Idag går det strax under 200 personer på varje lantbrukare i Sverige, att jämföra med 1950 då det var 18. En ut­­veck­ling som måste brytas i takt med att odlingsmark i Sverige och Norden i högre grad behövs för att upprätthålla matsäkerheten i Europa till följd av klimatförändringarna.

Att säkerställa återväxten och öka attraktionskraften är med andra ord inte bara viktigt för sektorn, utan för Sveriges långsiktiga livsmedelsproduktion och hållbarhet. För att nå dit behöver man, enligt rapporten, få bukt med allt från hög arbetsbelastning, regelkrångel (som just nu får var fjärde lantbrukare att överväga att helt, eller delvis lämna branschen) samt den låga lönsamheten.

Jämställdhet är också en fråga som lyfts, idag ägs 72 procent av jordbruks­marken av män. Genom att inkludera kvinnor i beslutsfattande processer skulle jord- och skogsbruket troligen utveckla mer hållbara metoder som skyddar biologisk mångfald och ekosystem, menar man.

Så är vi på rätt väg? Vidtas åtgärder för att stärka den sociala hållbarheten? Det korta svaret är nej. Rapporten visar att det finns en stark önskan om att myndigheter skulle förstå lantbrukarnas perspektiv och utmaningar bättre.

”Min förhoppning är att denna rapport blir ett levande dokument. Där jord- och skogsbrukare deltar i diskussionen om vad social hållbarhet betyder och där politiker bidrar till att de åtgärdsförslag som finns realiseras,” skriver Markus Ljung.

Sanna Lindberg
Sanna Lindberg är sommelier med mångårig erfarenhet från restaurangbranschen. Hon är också journalist och skriver om mat och dryck, bland annat i Dagens Nyheter och i synnerhet om öl, ett ämne hon även undervisar i.