Ulrika Ivergård

Odlar tillsammans med sin man Torolf en mängd olika grönsaker på Forsberg gris & grönt i Östhammar. Läs mer på forsbergsgrisochgront.se.

Hur kommer det sig att ni blev ekologiska odlare?

Det bara blev så. 1990 hittade jag och min man Torolf ett torp med mark i Östhammar, 7 mil nordost om Uppsala. Vi började odla purjolök som vi sålde till en köpare, men märkte snart att det inte gick att leva på. Så vi bestämde oss för att bredda sortimentet och hitta fler säljkanaler. Att vi skulle odla ekologiskt var självklart. Gården har varit Krav-certifierad från första början. Vi hade ingen utbildning utan har lärt oss vartefter. Lyckligtvis finns det bra rådgivare att tillgå.

Hur ser er odling ut?

Vi har ett litet jordbruk på 20 hektar, varav 17 är arrendemark, där vi odlar många olika grönsaker. Tyngdpunkten ligger på rotfrukter som palsternackor och olika sorters morötter och betor. Vi odlar även mycket potatis, lök och kål. I början hade vi grisar, höns och får, därav namnet, Forsbergs gris & grönt. Men vi gjorde oss av med hönsen, sedan grisarna och 2013 flyttade de sista tackorna till en kollega på Väddö. Vi har inte så mycket betesmark att tillgå och dessutom hann vi inte ta hand om både djuren och grönsakerna så bra som vi önskade. Det blev grönsakerna som till slut fick hela vår uppmärksamhet. Ett litet växthus har vi också men där odlar vi bara till oss själva och kunderna i närområdet.

Vad är bäst respektive sämst med att vara odlare?

Bäst är att ha friheten att rå sig själv. Men det gäller kanske alla egenföretagare. Att ha möjlighet att odla sin egen mat är ett stort privilegium. Sämst är nog vädret. Att aldrig veta säkert hur det ska bli.

Vad äter ni helst från de egna odlingarna?

Oj, det är svårt att välja. Eftersom vi har mycket rotfrukter brukar vi göra grönsaksbiffar. Vi river helt enkelt rotfrukter som morot, betor och palsternacka. Blandar med ägg, mjöl och kryddor, formar till biffar och steker.

Läs mer om Ulrika och Torolf i veckobrev 5, 2014, veckobrev 45, 2016.