En gård i taget

Det danska kooperativet Andelsgaarde köper upp konventionella små gårdar och hyr ut dem till nya, unga bönder som vill bruka dem ekologiskt. Ann-Helen Meyer von Bremen berättar.

Moanna Quynh och hennes kompan­jon, Erik Christensen, sitter i skuggan under tältduken och tar en snabb fika­rast.

”Jag hade tänkt bli tandläkare, sedan kom torkan 2018, jag fick klimat­ångest och bestämde mig istället för att odling var en lösning på problemet”, säger Moanna Quynh.

Efter utbildning och praktik be­­stämde hon sig för ett år sedan för att starta eget, grönsaksodlingen “Den lille mark”, i utkanten av Odense. Hon arrenderar ett hektar av kommunen och odlar grönsaker och blommor på en tredjedel, allt ekologiskt. Under förra året odlade Moanna och Erik fler än hundra olika grödor: Lök, purjolök, flera olika sorters tomater, squash, majs, färsk­potatis, en rad olika sorters kål, rotfrukter, sallat och mycket annat.

”Det är bra att odla flera olika sorter för då finns det alltid något som går bra. Man blir mer resilient på det här sättet”, säger Erik Christensen.

Det danska jordbruket är generellt sett dock inte särskilt motstånds­kraftigt, snarare är det mycket intensivt och industriellt. Danmark är en stor livsmedelsexportör och det land i Europa som har mest odlad mark. Över 60 pro­cent av arealen utgörs av lantbruk, jäm­fört med sju procent för svenskt lantbruk. Mark är också dyrt och det är svårt för unga lantbrukare att köpa en gård.

Kooperativet Andelsgaarde har be­­stämt sig för att ändra på detta. Idén är att köpa upp små konventionella gårdar och sedan arrendera ut dem till nya, unga lantbrukare som vill bruka jorden ekologiskt, regenerativt och upp­låta minst hälften av marken till naturen. Man stöttar också nystartade odlare, som Moanna Quynh, som vill ingå i nätverket, vara ambassadörer för Andelsgaarde och ordna studiebesök.

Det är en radikal idé att gå mot den gällande normen och satsa på små, snarare än större gårdar. Det är också en kritik av industrijordbruket med sin specialisering, och sitt starka beroende av teknik, energi, kemikalier och konstgödsel. Ett alternativ till dagens matproduktion. Lägg slutligen till att Andelsgaarde bygger på att människor äger gårdarna tillsammans, vilket är ett ifrågasättande av ägarstrukturen av jordbruksmarken, där mindre än en procent ägs av befolkningen. Det här är alltså inte enbart ett sätt att underlätta generationsskiften utan också ett verktyg för att ställa om det danska industriella lantbruket.

”Vi ser att våra gårdar, även om de inte är så många, fungerar som inspirationsgårdar. De visar att man kan skapa mer liv i jorden och att natur och lantbruk kan samexistera”, säger Jacob Westergaard Madsen, förenings­direktör på Andelsgaarde.

Organisationen består av 3 500 an­­delsägare där varje andel ger en röst och en andel för en privatperson kostar 150 danska kronor i månaden.

”Det ska vara i nivå med ett gymkort, för det anser sig många männ­­i­skor ha råd med”, säger Jacob Wester­gaard Madsen.

Ann-Helen Meyer von Bremen
Ann-Helen Meyer von Bremen är journalist och författare med inriktning på lantbruk, mat och miljö.