Där gammal blir äldst

Det har talats mycket om blå zoner på sistone. Anna K Sjögren vet var de finns och varför människor som lever där blir så gamla.

I lokaltidningsreportage om pigga kvinnor (för det är mera sällan män) som fyller 100 hör det till att reportern frågar vad födelsedagsbarnet själv tror är hemligheten bakom sin höga ålder. Svaret handlar oftast om mat och dryck men även om relationer med familj och vänner. Nu finns det pålitliga forskningsresultat som har ringat in vilka levnadsvanor som ger ett långt liv. Forskare har studerat fem geografiska områden på jorden som fått beteckningen blå zoner, här lever invånarna längre och lyckligare än andra.

Inom medicinsk forskning brukar det vara sjukdomarna som är utgångspunkten, man vill veta varför de uppkommer och hur de kan förhindras och botas. Som att lungcancer kan vara en effekt av rökning. I de blå zonerna börjar forskarna i andra änden och studerar vad det är som orsakar ett långt och friskt liv.

”Kött betraktas som festmat men i flera av de blå zonerna äter man desto mer syrade mjölkprodukter som yoghurt och ost.”

De fem blå zonerna är Okinawa i Japan, Nicoyahalvön i Costa Rica, Ikaria i Grekland och Sardinien i Italien. Den femte zonen är Loma Linda i Kalifornien men här gäller det bara för den delen av befolkningen som är sjundedagsadventister. Det finns flera områden i världen där folk lever länge. I Sverige finns det ett sådant som börjar på Öland och sträcker sig västerut över Småland och ner i nordöstra Skåne, men för att räknas som en blå zon räcker det inte med siffror på en lång medellivslängd utan befolkningens hälsa och miljö måste också kartläggas av forskare.

Trots att de blå zonerna ligger i olika världsdelar och har olika matkultur så utgör grönsaker en stor del av vardagsmaten. Bönor och andra baljväxter anses vara en extra hälsosam komponent. På Sardinien äter man mycket bondbönor och på de japanska Okinawaöarna ingår det sojabönor. Kött betraktas som festmat men i flera av de blå zonerna äter man desto mer syrade mjölkprodukter som yoghurt och ost. Socker och vitt mjöl förekommer sparsamt. Befolkningarna lever sparsamt, de äter sig mätta men inte mer. Trädgårdsarbete och att man själv odlar en del av sina grönsaker är ytterligare en del av det friska livet. Ett engagemang i en ideologi eller religion är viktigt liksom att umgås med sin familj och delta i sociala aktiviteter.

Dan Buettner är amerikansk vetenskapsjournalist och har skrivit flera populärvetenskapliga böcker om de blå zonerna och om människorna som lever där. Han skriver att generna utgör en god grund för ett långt och friskt liv men att livsstilen har stor betydelse och den kunskapen ger oss som inte bor i någon blå zon en chans. Det handlar om att röra sig måttligt och regelbundet, stressa mindre, äta färre kalorier, se till att det är mycket grönsaker på tallriken och att dricka måttligt med alkohol, helst i form av vin.

I Sverige har vetenskapsjournalisten Henrik Ennart och kocken Niklas Ekstedt nyligen kommit ut med boken Den blå maten. Henrik Ennart har besökt de blå zonerna för att träffa människorna som bor där och söka förklaringar till deras hälsosamma liv. Niklas Ekstedt har skapat recept med utgångspunkt från deras matvanor.