Det formbara smaksinnet

Matvanor är inlärda snarare än instinktiva. Vilket innebär att inte bara barn utan även vuxna kan lära om. Anna K Sjögren berättar.

Vuxna vet att det tar tid, kraft och en del hushållspapper att locka trotsiga småbarn att smaka på kokt broccoli eller något annat som inte alls ligger på deras topplista. Idag finns det forskning som säger att om barnen först får titta och känna på små bitar av den obekanta maten och sedan smaka pyttesmå bitar i sin egen takt så kan de, efter några gånger, börja gilla den. Stämningen runt bordet har också betydelse, chansen att barnet ska äta av broccolin minskar om det är stressigt och bråkigt.

Rädsla för obekanta livsmedel finns även hos vuxna, det kallas för neofobi och betyder skräck för det nya. I ett historiskt perspektiv var neofobi en förutsättning för överlevnad. Innan det fanns Livsmedelsverk och läsbara ingrediensförteckningar på maten fick människor gå den säkra vägen genom att lyssna på vad andra berättade om giftiga bär och växter och vara ytterst försiktiga med obekanta livsmedel.

”Det tar två, tre veckor och sedan tycker de flesta att kaffet smakar bättre utan socker.”

I boken First Bite – how we learn to eat som kom i höstas berättar den brittiska mathistorikern Bee Wilson om att vuxna också kan lära sig att tycka om ny mat och ändra sina matvanor på lång sikt utan att det känns som ett offer. Utgångspunkten för hennes resonemang är att matvanorna är inlärda, alltså inte instinktiva, och det gör att de kan förändras. I en artikel i The Telegraph säger Bee Wilson att det är hög tid att många får den insikten eftersom nära två tredjedelar av befolkningarna i de utvecklade länderna är överviktiga.

Att smaksinnet är formbart finns det också forskning som visar, ett välkänt exempel är när den som brukar ta socker i sitt dagliga kaffe slutar med det. Det tar två, tre veckor och sedan tycker de flesta att det smakar bättre utan socker. På samma sätt kan man vänja sig vid mindre salt.

Bee Wilson betonar att det tar tid och att det krävs tålamod när man ska förändra sina matvanor, precis som för småbarnen. Hon vill även radera ut begreppet skuld när det står i förhållande till mat eftersom choklad och andra skuldbelagda livsmedel är mat precis som grönsaker, ingenting av det är syndigt, det är bara mat. Av den skuldbelagda maten äter man kanske i hemlighet eller köper den som belöning och då finns risken att det blir för mycket. Det är också bra att veta att choklad, pommes frites och annan kaloririk, fet, söt och salt mat, snabbt ger en känsla av tillfredsställelse. Den typen av mat var extremt sällsynt förr men nu finns den i överflöd och det krävs en strategi för att undvika den. Man behöver göra ett ”hedonic shift” skriver Bee Wilson, det innebär att man lär sig att njuta av hälsosammare mat och att det är ett medvetet skifte.

Hon skriver att barn lär sig att gilla ny mat snabbare än många vuxna men refererar till ett försök i Sverige där en grupp med äldre (70+) män och kvinnor gick en matlagningskurs där de fick sätta ord på smaker och pröva nya livsmedel. Fänkål och sötpotatis var livsmedel som några av deltagarna inte hade ätit tidigare men efter att ha smakat på dem några gånger på kursen så gillades de. Det är aldrig för sent att få nya önskerätter, konstaterar Bee Wilson.