Fort och fel i förädlingens namn

Produktutvecklares strävan handlar ofta om att på så kort tid som möjligt, så billigt som möjligt få fram så mycket som möjligt för så många som möjligt. Men hur funkar det när det kommer till växtför­ ädling? Anna K Sjögren berättar om vad som går förlorat på vägen.

När växtförädlare utvecklar nya eller befintliga arter av grönsaker och andra grödor så är det fokus på hög avkastning och hållbarhet. Det ställs stora krav på en ny sort, den ska växa snabbt, ha motståndskraft mot sjukdomar, ge stora skördar och tåla tuff hantering och långa transporter för att vara lönsam. I jakten på dessa egenskaper hamnar näringsämnena ofta i skuggan. Sharon Mac Gregor är marknadschef på Monsanto, som är ett av världens största växtförädlingsföretag. I en intervju i Sveriges Radio Ekot i januari säger hon att det är livsmedelshandelns krav på låga priser som styr växtförädlarnas arbete. Plantor som växer snabbare och ger större skördar är billigare. Hon berättar att det finns en motsättning mellan hög avkastning och nyttiga grönsaker när Monsanto utvecklar nya sorter. En planta som är extra näringsrik kanske ger sämre avkastning och är svårare att hantera vilket innebär ett högre pris och därmed färre kunder.

”En näve småtomater innehåller mer lykopen än en stor bifftomat som väger lika mycket eftersom de små tomaterna har mer skal per kilo.”

Fytokemikalier heter en grupp med värdefulla antioxidanter som studerats i nya respektive gamla sorter av grönsaker, frukt och bär. Lykopen är namnet på en välkänd fytokemikalie som har visat sig bidra till att förebygga vissa cancerformer. Det finns undersökningar som visar att vilda hallon innehåller mer lykopen än odlade, och äldre grönkålssorter mer än moderna.

Tomater är kända för sitt innehåll av lykopen, det mesta bildas under den senare delen av växttiden. Moderna tomatsorter ska klara långa transporter och plockas när de är omogna, då är de hårdare och tål tuffare tag. Under transporten mognar de, men enligt en rapport från Livsmedelsverket är lykopeninnehållet högre i tomater som fått mogna på plantan jämfört med dem som plockats omogna. Det är däremot ingen skillnad om de är odlade på friland eller i växthus. I rapporten redogörs även för att tomatsorten har betydelse för näringsinnehållet och att det är viktigt att växtförädlare även har näringsämnena i minnet när nya, högproducerande plantor ska tas fram.

I tomaten sitter lykopenet i och närmast skalet, vilket innebär att en näve småtomater innehåller mer lykopen än en stor bifftomat som väger lika mycket eftersom de små tomaterna har mer skal per kilo än de stora. Flavence heter en cocktailtomat som odlas i Sverige, den innehåller dubbelt så mycket lykopen som en vanlig salladstomat men ger inte lika hög avkastning på varje planta, och därför är den dyrare att odla och sälja.

Fenoler är en annan grupp av antioxidanter. Det finns undersökningar som visar att moderna sorter av aubergine innehåller mindre fenoler än äldre.

Kanske behöver myndigheterna ställa krav på framtidens sorter för att växtförädlarna inte ska tappa bort näringsämnena som ju är ett viktigt skäl att äta mera grönsaker.