Känsligheten för grönt

I Kina skapas vertikala skogar och i ett amerikanskt projekt kartläggs grönskan i städer världen över – allt i syfte att få den att öka. Den urbana växtligheten blir allt viktigare för luftkvalitet, trafikbuller och som skydd mot extrema väderförhållanden. Hanna Sistek berättar.

För två år sedan satte sig World Economic Forums globala agendaråd ner för att tänka kring städers framtid. Till deras förslag på tio viktiga urbana initiativ hörde att öka städernas lövverk. Det gav professor Carlo Ratti, chef för Massachusetts Institute of Technologys Senseable City-labb idén till projektet Treepedia.

”När städer runt om i världen ­tävlar om att implementera gröna ­lövverksstrategier så har vi utvecklat ett mätsätt – Green View Index – för att utvärdera och jämföra blad­verken”, skriver Carlo Ratti i ett mejl.

”Tanken är att det ska bli enklare för vanliga medborgare att få tillgång till data om hur deras städer ser ut, så att de kan påverka sina politiker att plantera mer.”

Treepedia använder en algoritm ihop med Google street view för att visa hur stor yta av städerna som är täckta av grönska, sett ur ett gatu­perspektiv snarare än ett fågelpers­pektiv. Det räknar alltså bara med de träd man kan se längs gatorna, vilket korrelerar bättre med hur människor upplever vegetationen.

Tanken är att det ska bli enklare för vanliga medborgare att få tillgång till data om hur just deras städer ser ut (och även att jämföra olika orter) så att de till exempel kan påverka sina politiker att plantera mer.

Hittills har 17 platser kartlagts. Paris gröna vyer ligger till exempel på 8,8 procent, jämfört med Sydneys på 25,9 procent. Få städer överstiger 45 procent, förklarar Carlo Ratti. Hans mål med projektet är att starta diskussioner mellan städer, där de kan jämföra och lära av varandra. ”Vi har redan märkt stor nyfikenhet internationellt”, skriver Ratti.

”Vi har nyligen hört från människor i Sacramento och Geneve, för att nämna två städer, att de startat en diskussion om det faktiska antalet träd i deras städer efter att ha sett resultaten av vår undersökning”.

Ett annat urbant trädprojekt leds av den italienske arkitekten Stefano Boeri. Han bygger två höghus med en integrerad vertikal skog i den kine­siska storstaden Nanjing. Bygg­naderna kommer husera 1 100 träd och 2 500 växter. Tillsammans ska de absorbera 25 ton koldioxid. De ska stå klara nästa år, som Asiens första ­vertikala skog. Stefano Boeri uppförde ett liknande projekt i en bostads­skrapa i Milano år 2014. Enligt World Economic Forum visar studier att 10 procent extra grönområden i städer skulle kunna kompensera för klimatförändringarnas ökande tem­peraturer.

Men Stefano Boeri vill inte stanna vid enstaka gröna byggnader, utan har i ett forskningsprojekt designat en helt ny skogsstad, tänkt för 100 000 invånare i Kina. ”The Forest City i Shijiazhuang” skulle bestå av vertikala skogar, gatuplan täckta av grönska och en central park. Växternas ­vegetativa filter kommer enligt Boeri att skydda såväl mot värme som kyla och minska skillnaden mellan inomhus- och utomhustemperaturen med tre grader, samt minska fasadens upphettning med upp till 30 grader om sommaren.