Klimatet och kalkylerna

Potatis är klimatsmart mat. Men hur är det när den förädlats till fryst pommes, transporterats, lagrats och värmts i ugnen hemma? Hur räknar man egentligen, för att komma fram till hur klimatsmart maten är? Det vet Gunnar Rundgren.

En färsk färdighackad sallad från butiken och en smoothie är nog nyttiga, men är de verkligen miljövänliga och klimatsmarta? Vi bombarderas av påståenden om matens klimatpåverkan, i synnerhet att kött och mjölk är ena riktiga klimatbovar. Det ligger en del i det, men jag tänkte inte ta upp den diskussionen här. Istället tänkte jag peka på att i debatten blandar man ofta ihop ”jordbruket” och ”maten”, det vill säga man använder siffror som gäller jordbruksproduktionen och struntar i vad som händer efter gården. Men hur stor del av maten äts som den kommer upp ur jorden? Vem äter vetekorn och rå potatis?

”Hög bearbetningsgrad, kylkedjor och flygfrakt kan göra den bästa råvara till en värsting.”

Den privata konsumtionens klimatutsläpp fördelar sig enligt en rapport från Naturvårdverket på ”att äta” med 25 procent, att bo drygt 30 procent, att resa knappt 30 procent och restposten ”att shoppa”. Det betyder att endast privat konsumtion av mat ger upphov till utsläpp av två ton koldioxidekvivalenter, till det ska läggas mat i offentlig konsumtion. Men då är inte hushållens matlagning, kylskåp, frysar eller transporter för att köpa mat inräknat i mat utan i bostad och transporter, så de egentliga utsläppen från maten är ännu större.

Beroende på hur man drar gränserna kan närmare hälften av klimatutsläppen från maten komma från leden efter gården. Det mesta av utsläppen sker genom energiförbrukning av olika slag, där de riktigt stora posterna är kyl- och frys, lagring i lager, affärer och hushåll, förädlingsindustrin och matlagningen. Endast 14 procent av energiförbrukningen i livsmedelskedjan i USA sker i jordbruket.

Hög bearbetningsgrad, kylkedjor och flygfrakt kan göra den bästa rå­ vara till en värsting. En detaljerad studie från USA visar att en tredjedel av hela energiåtgången i livsmedelskedjan utgörs av färdigmat och drycker och att energiförbrukningen för färsk frukt och grönt av olika slag motsvarar mejeriprodukternas.

De mycket klimatsmarta morötterna (några hundra gram per kilo på gården) är inte riktigt så smarta när de gjorts om till barnmat – en studie fann att ett kilo morotspuré för barnmat gav upphov till utsläpp av nära 1,5 kilo koldioxidekvivalenter i hela kedjan. Spannmål och potatis är grödor med liten klimatpåverkan men i form av färsk pasta eller frysta pommes som ska grillas i den egna ugnen i hemmet är det inte längre särskilt klimatsmart mat.

Sedan skall man hålla ett öga på enheterna i olika jämförelser. Oftast jämförs olika livsmedels utsläpp per kilo, men det missgynnar energioch proteintäta livsmedel. Ost har självklart större klimatpåverkan per kilo än mjölk eftersom ost är koncentrerad mjölk. Det är mer rättvisande att räkna på utsläpp per kalori, per gram protein eller per portion. Ett glas färskpressad apelsinjuice har samma klimatpåverkan som ett glas mjölk.