Så ska revet räddas

Korallblekning, massutbrott av sjöstjärnor och avrinning från jordbruk. Stora barriärrevet har länge utsatts för en rad påfrestningar som hotar dess existens. Nu ska en mängd insatser vända trenden. Johan Augustin berättar.

Rapporterna om massdöd bland koraller på Stora barriärrevet har avlöst varandra. De senaste i raden av korallblekningar inträffade 2016, tätt följt av 2017, och beräknas ha lett till att hälften av de undersökta korallerna helt eller delvis dött. Huvudorsaken är varmare havsvatten på grund av ­klimatförändringarna.

Förra året delade den australiensiska staten ut omkring 3 miljarder kronor till organisationen The Great Barrier Reef Foundation – som under en sexårsperiod ska sponsra projekt på Stora barriärrevet. På AIMS, Australian Institute of Marine Science, som är Australiens tropiska marina research-center utanför Townsville i norra delen av Queensland, tittar forskare närmare på hur så kallade superkoraller ska kunna spridas över stora ytor. Inne på AIMS korsbefruktas runt
25 stammar av samma och olika arter – koraller från revets norra varmare vatten med koraller från revets kallare centrala och södra delar. Allt i syfte att få fram koraller som klarar högre ­vattentemperaturer.

”Det är som att korsa majs, vi gör samma sak med korallerna”, säger Kate Quigley, en av institutets forskare.

Metoden kallas assisterat genflöde och visar positiva resultat där kors­­befruktade koraller har satts ut i ­korall­odlingar. Resultaten visar att koraller med minst en förälder från revets norra varmare delar överlever i de kallare centrala delarna. För att superkorallerna ska ha effekt på Stora barriär­revet – som är lika långt som Sverige – krävs emellertid att korallerna sprids över stora områden redan på larvstadiet.

På AIMS forskar man även på hur man ska kunna minska antalet törnekronor – en korallätande sjöstjärna som har ­exploderat i antal på vissa delar av revet. Högre vattentemperaturer och ökade mängder närings­ämnen från jordbruk, sägs vara två orsaker bakom ökningen.

På sistone har attityderna förändrats bland många av Queenslands bönder, som vill få till mer hållbara odlingsmetoder. Tusentals jord­brukare och boskapsuppfödare är involverade i projekt som ska minska mängden sediment, näringsämnen och insektsmedel i avrinningsvattnet.

Gary Spotswood är tredje generationens lantbrukare på Mt Alma Organics – ett ekologiskt jordbruk, 1,5 timmes bilresa från Townsville. Gary har installerat pumpar för att fånga upp avrinningsvattnet, som sedan filtreras naturligt genom en rad vattenväxter på våtmarkerna som täcker en del av hans ägor. Och han är inte ensam om att börja tänka annorlunda.

”Förändringar tar tid, men på fem år har många människor i området förändrat sina sätt att bruka jorden”, säger han.

Trots det tycker Gary det finns en annan och mycket viktigare, fråga som världen borde ägna sig åt.

”Klimatförändringarna är det största hotet mot revets överlevnad.”