Tänk kretslopp

Med tanke på hur länge man vetat att det som hamnar i toaletten skulle göra bra mycket större nytta på åkrarna, är det märkligt att det fortfarande bara spolas bort, skriver Ann-Helen Meyer von Bremen.

Guldvatten, guldvatten, guldvatten! Det verkar som att i princip alla trädgårdsprofiler och odlarinfluensers har fått guldvatten på hjärnan, och inte bara i Sverige. En kamrat skickar mig en fransk film som visar hur stads­odlare samlar sitt kiss (ja det är ju det som är guldvatten) i dunkar för att det ger ”supergrönsaker”.

Och det är sant! Ditt alldeles eget urin innehåller nämligen kväve, fosfor och kalium, allt det där som växterna behöver, och kvävet dessutom i en form som de lätt kan ta upp. Det är därför som du ganska snabbt ser att växterna svarar på din kiss-gödning.

Varje gång du gödslar med kiss är du också med och sluter ett viktigt kretslopp, du ser nämligen till att näringen som tas från åkrarna när vi skördar, också kommer tillbaka.

Under åtmin­stone 70 år har man varit medveten om att näringen från avloppen måste tillbaka till åkern, istället för att släppas ut i Östersjön och andra vatten. Ändå är det sistnämnda precis vad man gjort, med bland annat övergödning och döda havsbottnar som följd.

Under nästan lika lång tid har man också vetat att om man effektivt ska kunna rena avloppsslammet från tung­metaller, läkemedelsrester, PFAS och andra oönskade ämnen, måste det, precis som annat avfall, källsorteras.

I Helsingborg finns landets hittills enda källsorterande avlopp i det ny­­byggda bostadsområdet Oceanhamnen. Principen är enkel, istället för ett enda avloppsrör separeras avloppet i tre rör: ett för dusch-, tvätt- och diskvatten, ett för toaletten och ett för matavfall där en avfallskvarn mal alla matrester. Separeringen underlättar reningen. Hela 95 procent av avloppsvattnet kommer från dusch-, tvätt- och diskvatten och kan renas så att det håller samma kvalitet som dricksvatten.

Förutom en bättre rening av avloppet, kan man också ur det källsorterade avloppet utvinna en större andel kväve och fosfor, jämfört med vad man kan ur slam från ett vanligt reningsverk, där framför allt en stor del av kvävet försvin­ner. Vanligt avloppsslam som inte är separerat, har visserligen också blivit be­­tydligt renare under senare år, men spridningen av slammet på åkrarna är fortfarande en känslig fråga, både inom lantbruket och miljörörelsen. Inom ekologiskt lantbruk är det inte tillåtet och stora lantbruksföretag, som Arla och Lantmännen, vill inte heller att slam ska användas för deras produkter.

Varför är det då inte fler som satsar på källsorterande avlopp? Det har ju trots allt byggts väldigt mycket bostäder i Sverige. Svaret är kostnaden – som nog fler kommuner snart ändå kommer att tvingas ta. För många ren­ings­verk är överbelastade och Sveriges avloppsnät i stort behov av upprustning.

Tills det händer – ta hand om ditt eget guldvatten. Och när du känner dig varm i kläderna kan det vara dags för nummer två – bajset. I det finns nämligen den mesta fosforn och även organiskt material som förbättrar ­jordens mullhalt.

Ann-Helen Meyer von Bremen
Ann-Helen Meyer von Bremen är journalist och författare med inriktning på lantbruk, mat och miljö.