Meny

Ämne: Hållbarhet

Lagom till skolstarten funderar frilansjournalisten Susanne Helgeson över i vilken utsträckning ämnet hållbarhet är inskrivet i kursplanen.

En av mina söner kommer hem med färska kanelbullar från dagens hemkunskapslektion. Och vips slungas jag tillbaka till 1970-talets Nyköping där torra scones, kravet på att alltid ha en ren disktrasa i beredskap och en högljudd tillrättavisning av min hemkunskapsfröken etsat sig fast som enda minnen från ämnet ifråga. Anledningen till det sistnämnda var att jag vid avslutande städning använde handen till att ta upp och kasta det som låg i diskhon. Det gillade inte min lärare alls utan menade att hushållspapper skulle användas varvid jag bjäbbade emot om att det ju bara var matrester och därför bättre att spara på pappret ifråga. Det tyckte hon var ohygieniskt trams. Jag berättar anekdoten för sonen och frågar, delvis med tanke på denna min krönika, hur hållbarhet diskuteras på hemkunskapslektionerna. Framför allt med tanke på att i alla fall grundläggande kunskap om konsumtion och ekonomi ska rymmas i ämnet. Och sonen stirrar på mig som bara en frågande tonåring kan och menar sen att detta kanske kommer i nian för hittills har inte ordet yttrats. Va? Inte ett ord om hållbarhet?

Jag googlar upp Skolverkets kursplan för hem- och konsumentkunskap i grundskolan och tänker att ämnet måste vara ypperligt för att ta upp andra aspekter av hållbarhet än de som diskuteras i samhällskunskapen, biologin och slöjden. Framför allt i dessa tider när shopping blivit ett tidsfördriv för många både vuxna och unga, då måste det ju till ett slags konsumentupplysning redan i skolan. Tycker i alla fall jag. Skolan bör också ta sitt ansvar eftersom hållbarhet kanske inte är det mest prioriterade samtalsämnet vid alla familjers middagsbord. Allt för att fler unga i alla fall ska få ett hum om hur både mat och prylar värderas utifrån produktion och konsumtion. Och vad kvalitet egentligen är när det gäller både mat och prylar ur aspekter som till exempel billigt eller dyrt, långtborta eller närproducerat, unikt eller massproducerat.

Kursplanen är dessvärre mager och nämner ”hållbar utveckling” endast en gång; i slutet av stycket om ämnets syfte ”att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån per- spektivet hållbar utveckling”. Det står även att eleverna ska lära sig jämföra produkter utifrån pris och kvalitet samt hur de påverkar miljö och hälsa, bland annat via produktion och transportsätt. Absolut en bra grund men jag undrar vad det innebär i praktiken och försöker få hjälp av sonen. Han har uppenbarligen funderat och berättar nu att hans lärare ofta ger eleverna uppgiften att skriva en utvärdering av en uppgifts resultat och en motivering av de beslut som togs utifrån hälsa, miljö och ekonomi.

För att få veta lite mer ringer jag en kompis kompis med 14 år i hemkunskapsläraryrket. Enligt henne är det helt och hållet upp till varje lärare att tala om hållbarhet ur olika aspekter – även när det gäller prylkonsumtion. Och jag kan bara hoppas att medvetenheten och viljan finns hos många.

Skrivet av Susanne Helgeson

Enkelt och ekologiskt Som kund hos Ekolådan får du inte bara odlarnas bästa ekologiska grönsaker och frukter hem till dörren. Bara att bära in och äta direkt eller laga till – kanske med hjälp av recepten vi skickar med.

Grönkål: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.

Gurka: Älmås Gård, Tranås.

Ingefära: Sade Trading SAC, Lima, Peru.

Kålrabbi: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.

Kålrot: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.

Majs: Gunnar Jonsson, Kristinehamn.

Mangold: Marcello’s Farm, Kristianstad.

Morötter: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.

Palmkål: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.

Persilja: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.

Potatis: ”Solist”, Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.

Pumpa: ”Hokkaido”, Stallsberg Lantbruk och Trädgård, Motala.

Purjolök: Marcello’s Farm, Kristianstad.

Rödbetor: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.

Sallat: “Batavia”, Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.

Sallat: ”Roman”, Marcello’s Farm, Kristianstad.

Tomater: Ånstänga lantbruk- och handelsträdgård, Linköping och Eco Veg Lembeke, Belgien.

Zucchini: Marcello’s Farm, Kristianstad och Älmås Gård, Tranås.

Bananer: Horizontes Organicos, Azua, Dominikanska Republiken.

Gula Plommon: ”Golden Globe”, Haciendas Bio Badajoz, Spanien.

Grapefrukt: ”Rio Red”, Fruticola Hersa S.A., Uruapan, Mexiko.

Kiwi: “Hayward”, Patagonian Fruits Trade, Rio Negro Valley, Argentina.

Päron: ”Anjou”, Hugo Sanchez, Rio Negro Valley, Argentina.

Äpplen: ”Cripps Pink”, Patagonian Fruits Trade S.A., Rio Negro Valley, Argentina.