Dåliga nyheter

”Ekomaten är inte nyttigare för vare sig miljön eller hälsan!” Nyheten fick massivt genomslag i pressen. Men TT-reportern hade fått det hela om bakfoten och övriga redaktioner svek en av journalistikens huvudregler – att alltid kolla källan. Ann-Helen Meyer von Bremen berättar.

Det var väntat att det skulle komma någon form av kritisk artikel mot det ekologiska lantbruket. Några dagar innan hade den stora nyheten varit att ekomarknaden kraftigt ökar. Och mediedramaturgin krävde ett motdrag. Som så många gånger förr vände man sig förra veckan till någon av de fyra sluprofessorer som gjort sig kända för att kritisera ekologiskt lantbruk. Men den här gången hänvisade man också till den danska forskningsrapporten Ekologins bidrag till samhällsnyttan, från Internationalt Center for Forskning i Økologisk Jordbrug og Fødevaresystemer, ICROFS. Problemet var bara att rapportens slutsats var att det ekologiska lantbruket gör mycket stor samhällsnytta.

”När det gäller hälsan skriver forskarna att det är bevisat att ekologisk mat innehåller både mer vitaminer, mineraler och antioxidanter.”

När danskarna bakom rapporten märkte vartåt det barkade, gick det ut och bemötte svenska medias påståenden på sin hemsida: ”Det er imidlertid ikke rigtigt forstået. Vidensyntesen, der er udarbejdet af ca 75 danske forskere og eksperter, viser, at økologien overordnet set har en positiv effekt på fælles samfundsgoder som natur og biodiversitet, miljø, mennesker og dyrs sundhed og velfærd samt udviklingen i landdistrikterne.”

Rapporten som kom 2015 är intressant läsning för alla som är intresserade av hållbar matproduktion. Det är en sammanställning av den samlade kunskapen om det danska ekologiska lantbrukets bidrag till samhället. Syftet är att ”ge politiker och övriga intressenter ett bättre underlag för att använda ekologin som ett samhällsnyttigt verktyg, baserat på vetenskaplig dokumentation.” Arbetet har pågått i två års tid. Rapporten tar också upp vissa områden där det ekologiska lantbruket i Danmark behöver utvecklas. Bland annat skriver man att ekolantbruket har lägre utsläpp av växthusgaser per hektar, men inte per kilo produkt. Man pekar också på att kväveläckaget från ekologiska grisgårdar är högre än för konventionella, eftersom konventionella grisar inte får gå utomhus och böka.

De problem som tas upp är kända bland ekobönderna. I vissa fall är de ett resultat av den allmänna strukturrationaliseringen och prispressen som även påverkar ekojordbruket och som krockar med ekologins idé om att bidra med större samhällsnytta. Det gör rapporten särskilt intressant för en fortsatt utveckling av det ekologiska lantbruket.

När det gäller hälsan skriver forskarna att det är bevisat att ekologisk mat innehåller både mer vitaminer, mineraler och antioxidanter och mindre rester av kemiska bekämpningsmedel. Ekogrisar har också mindre antibiotikarester i köttet. Däremot anses det inte ännu vetenskapligt bevisat att ekomaten är mer hälsosam, helt enkelt för att hälsa påverkas av många olika saker som motion, alkohol, rökning osv. (Att det är svårt att bevisa enskilda livsmedels påverkan på hälsan gäller generellt och är inte specifikt för eko.)

För att kunna växla ut all den samhällsnytta som ekologin bidrar med behöver Danmark sammanfattningsvis fler ekologiska lantbruk, anser forskarna