Grattis Uppsala!

När kommunernas klimatanpassningsarbete betygsätts hamnar Upp­sala i topp. Och det tack vare ett gäng ansvarstagande och långsiktigt ­arbetande individer med tydligt fokus. Susanne Helgeson berättar.

Tack och lov är det allt mer sällan men ibland träffar jag personer som menar att ”det spelar ändå ingen roll vad jag som individ gör för en hållbar utveckling (ibland säger de klimatet), det är politikernas ansvar”. Och jag svarar att visst är politiska beslut viktiga, men jag kommer fortsätta applådera vartenda individuellt agerande så länge bäckar små faktiskt blir till en stor å. Dess­utom är ju kollektiva, större lösningar ett resultat av individers både idérikedom, initiativ och agerande. Och förresten vågar ingen folkvald föreslå de kraftiga klimatåtgärder som verkligen behövs utan att ha ett brett stöd av väldigt många individer. Så sluta avsäga dig ditt ansvar, du är viktig, brukar jag avsluta lite peppande förnumstigt och hoppas personen med den okonstruktiva uppfattningen lägger den på hyllan.

Ett exempel på kloka, ansvars­tagande individer som i grupp gör stordåd är ledningen för Uppsala kommun. De går från klarhet till klarhet när det gäller klimatanpassning och hedersbetygelserna regnar över dem. Bland annat hamnade kommunen ifråga överst på listan över bäst rustade för diverse olika klimatkriser. Kri­stian­stad och Sundsvall delar på andra­platsen medan Hedemora och Bräcke slåss om jumboplaceringen.

Det är IVL, Svenska Miljöinstitutet som tillsammans med Svensk För­säkring, försäkringsföretagens bransch­organisation, för fjärde året i rad kartlägger och betygsätter kommunernas klimatanpassningsarbete. Vilket till exempel innebär att arbeta aktivt med frågorna, göra analyser av hur allt från översvämningar och skogsbränder till värmeböljor och torka påverkar kommunen och dess invånare samt att ha en handlingsplan inför möjliga klimatförändrings­effekter. Något som låter alldeles självklart med tanke på de stora ut­­maningar samhället står inför, som effekterna av högre temperaturer, mer nederbörd och stigande havsnivåer. Visst är vissa platser mer sårbara än andra men att klimatanpassa en ­kommun gör att invånarna får en ­säkrare, grönare, mer hälsosam och mer beboelig plats att bo på. Och majoriteten av de kommuner som ställde upp och svarade på kartläggningens frågor, 184 av 208 (av landets totalt 290 kommuner) anser att de redan har påverkats av klimatförändringar eller extrema väderhändelser. Drygt hälften har identifierat och kartlagt möjliga klimatanpassnings­åtgärder men få, bara cirka 40 procent, hade en konkret handlingsplan.

Att Uppsala hamnade i topp beror kortfattat på att klimatanpassnings­arbetet genomsyrar det mesta de gör. Redan 2015 blev staden dessutom Fairtrade City-diplomerad för sin vilja att långsiktigt arbeta med att öka kunskapen och medvetenheten om hur den egna konsumtionen påverkar människors livssituation i fattiga länder. Kommunens mål är alltså också att den offentliga etiska konsumtionen ska öka.

Förebilder kan vi aldrig få för många av, så tack Uppsala – bra jobbat!