Kokkonst som kultur

Film, teater, konst, litteratur –  nu diskuteras alltmer högljutt om inte också mat är kultur. Susanne Helge­son har lyssnat och lärt.

Jag måste erkänna att jag, liksom skådisen Fares Fares, blev lite sur när kulturministern valde bort att närvara vid den senaste Guldbaggegalan. Och när jag förstod att hon istället för att hedra svenska filmarbetare skulle delta vid Gastronomiska Akademiens belöningshögtid tänkte jag – men vad har det med kultur att göra!? Den okunniga tanken fick jag dock äta upp med skam­mens rodnad brännande på kinderna när den mycket välformu­lerade måltids­historikern Richard Tell­ström i DN förklarade varför hennes val var helt i sin ordning. Och jag fick lära en hel del nytt – om matkultur. Richard Tellström skrev nämligen fram mat och dryck som mänsklighetens vanligaste kulturuttryck vid sidan av språket, eftersom vi äter det ”som är kulturellt ok” – vi gestaltar våra värderingar och gemenskaper genom maten. Denna vår välsmakande kultur utvecklas ofta från det professionellt tillagade på restaurang till vardagens middagsbord med en tillredd extraprisvara från kvarters­butiken. Richard Tellströms uppgift om att matkulturområdet från jord till bord idag sysselsätter fler än 30 000 svenskar och om­­sätter 600 miljarder kronor, var ju också rätt tankeväck­ande och gav förståelse för kultur­ministerns val.

I samma veva var jag inne på den förträffliga sajten Bokbörsen på jakt efter en födelsedagspresent till en rätt matlagningsintresserad 23-åring. Och vad hittar jag där om inte sociologen Sten Anderssons underbart skruvade klassiker Matens roller. Flera exemplar dessutom, från blygsamma 20 kronor upp till 75 och så 62 pix i frakt på det. Som hittat och dessutom hållbar second hand! Bokens första kapitel introducerar just vad matkultur innebär och sedan följer en lättläst, underhållande resa genom matens betydelse bortom näring och hunger. Det handlar om social, kulturell och symbolisk praktik, om kvinnlig och manlig mat, skolmat, familjemat, mat och erotik – många funderingar på det ämnet – och mycket mer innan det något udda, men på 1980-talet (då boken skrevs) fullt natur­liga, avslutande kapitlet om hur gott det är att röka efter en måltid. Några lösryckta citat från författaren: ”Man kan inte bli lämnad av sin glass.” ”En biff med lök sviker aldrig.” ”Jag röker, alltså existerar jag.” Som sagt; mycket under­hållande! Även Richard Tellström ­skriver böcker. Den senaste, Varje tugga är en tanke – svensk matkultur under 800 år, kom ut så sent som 2024.

Till sist en matkulturrelaterad ny­het som handlar om att danskarna vill er­­känna gastronomi som konstform. Fullt förståeligt eftersom landet har en högre kokkonst i världsklass, ett starkt internationellt anseende för kulinarisk innovation och flest Michelin-­restau­ranger i Norden. Hatten av för Danmarks kulturminister Jakob Engel-Schmidt som vid det internationella gastronomisymposiet Convergence i januari meddelade att hans ministerium ämnar undersöka om gastronomi formellt kan få status som konstnärlig disciplin. Publiken, som bestod av 60 av världens främsta kockar och över 1 200 internationella, matintresserade gäster, hoppas säkert, liksom jag, på ett rungande ja!

Susanne Helgeson
Susanne Helgeson är idag frilansjournalist efter många år som redaktör och chefredaktör för tidningen Form. Design, arkitektur och hållbar konsumtion är hennes huvudämnen.

Foto: Thomas Svensson