Om krisen kommer

Det börjar likna en mindre folkrörelse. Allt fler böcker ges ut på temat och sajter och andra intressefora får allt fler följare. Susanne Helgeson berättar om fenomenet prepping.

”Om elen stängs av i flera dagar, vad gör du då? Har du lämpliga kärl att hämta vatten i? Hur länge klarar du och din familj er på maten ni har hemma, du odlar väl inget ätbart på balkongen? Ha också gärna ett lager av öl eftersom det är som flytande bröd och ger extra kalorier! Och bara så du vet – vatten, belysning och transistorradio är en bra grund.”

Jag vill absolut inte skrämma upp någon men blev själv lite stressad när en vän pepprar mig med frågor efter att hon varit på ett föredrag om den allt mer populära företeelsen ­prepping, av engelskans prepare. På ren svenska handlar det om att för­bereda sig för en oviss tid av självförsörjning, om det där som inte får hända ändå händer. En krisberedskap när och om samhällsfunktioner som vi är vana vid av en eller anledning upphör att fungera. Eller som en äkta prepper, också kallad survivalist och preppare, skulle ut­­trycka sig; ”att aktivt förbereda sig för möjliga framtida avbrott i lokal, ­regional, nationell eller internationell social eller politisk ordning”.

”Ungefär samtidigt rapporterades på SVT Nyheter att Sverige bara skulle klara matförsörjningen i ungefär en vecka eftersom vi inte längre har några beredskapslager.”

Hösten 2015 märktes ett ökat intresse för prepping här i Sverige. Skogsbranden i Västmanland i kombination med flyktingströmmarna och den tidigare Lehman Brothers-härdsmältan i USA sägs ha drivit upp den kollektiva oron. I takt med att ämnet exponerades i media ökade intresset. Idag kan prepping liknas vid en mindre folkrörelse och allt fler böcker ges ut på temat, sajter och andra intressefora får allt fler följare och Kungliga Tekniska Högskolan har seminarier på temat ”Hur äter vi om krisen kommer?” På detta sistnämnda tema diskuterade preppare, krisberedskapsexperter och stadsodlingsforskare bland annat hur vi livnär vi oss när livsmedelstransporterna är avskurna. Ungefär samtidigt rapporterades på svt Nyheter att Sverige bara skulle klara matförsörjningen i ungefär en vecka eftersom vi inte längre har några beredskapslager. Dessa försvann i sam­band med EU-inträdet 1995 till skillnad från dem hos våra grannar i öst. I och med den finska krigserfarenheten har landet beredskapsmöjlighet att föda sin befolkning i ett halvår.

Intresset för prepping har länge funnits i olika former och styrka. Framför allt under kalla kriget då, i alla fall i USA, sysslan bland annat ­yttrade sig i byggande av kärnvapenkrigssäkrade bunkrar under villan, ett hiskeligt hamstrande av konserver och dryck samt överbokade kurser i självförsvar och första hjälpen. Utöver krig preppas det också inför hot om naturkatastrofer, ekonomiska ­kollapser, pandemier och andra möjliga apokalyptiska händelser som skapar ett världsomspännande kaos.

Och nej, jag skriver som sagt inte om detta för att skapa oro men säger som min kompis med frågorna – vem vill inte vara förberedd, utan att för den skull hänfalla åt en dystopisk livssyn? Kanske blir jag en ”prepper light” som i alla fall skaffar mig en hink till, ett dussin extra ficklampsbatterier och ser till att odla något ätbart på balkongen.