Palmolja och svallvågor

När Indonesien beslutar sig för att sluta exportera palmolja blir det en förstasidesnyhet på många håll i världen. Hur kommer det sig? Och var och i vilka produkter hittas den? Gunnar Rundgren förklarar.

Världens livsmedelsmarknader fick ännu en chock fredagen den 22 april när Indonesien annonserade att man skulle införa ett exportförbud för palmolja. Det hela handlar i huvudsak om att driva ner matpriserna inom landet. Man har också ett lagkrav på att diesel ska innehålla 30 procent palmolja. Både dieseln och matoljan har gått upp med 45 procent på fyra månader i Indonesien. 

Palmoljans andel av den globala handeln med vegetabiliska oljor är hela 60 procent och Indonesien står för mer än hälften av världsproduktionen. Redan innan Rysslands krig i Ukraina var priserna på vegetabilisk olja de högsta någonsin och nu har de ökat ännu mer eftersom både Ryssland och Ukraina är stora exportörer av solros­olja. Det går åt mycket fossila bränslen för att producera oljorna (diesel för odling, förädling och transporter samt naturgas för konstgödsel) och en relativt stor del av världsproduktionen av vege­ta­biliska oljor används för biodiesel vilket gör att priset på vegetabilisk olja också påverkas av priserna på olja och gas, som ju också är historiskt höga. 

Palmolja används som stek- och friteringsfett, för margarin och andra pålägg, i bakverk, glass och som emul­geringsmedel. Den används också för tillverkning av tvål, och en rad andra tekniska produkter. Med ett lågt pris har palmolja blivit ett förstahandsval för stora delar av livsmedelsindustrin. Palmolja är också den fattiges mat­lagnings­fett i stora delar av världen. I Afrika söder om Sahara är importerad palmolja helt dominerande i mat­lag­ningen och Indien ensamt står för mer än en femtedel av importen av palm­olja, medan EU står för cirka 15 procent och USA:s import är mycket liten (där använder man sojaolja istället). 

Palmolja och palmkärnolja, som också kommer från oljepalmen, står för 40 procent av all vegetabilisk olja i världen följt av sojaolja (28 procent), rapsolja (13 procent) och solrosolja (10 procent). Oliv-, majs-, bomulls­frö­olja och andra oljor har tillsammans endast 8 procent av världsmarknaden.

Produktionen av vegetabilisk olja har ökat hela åtta gånger på 50 år. På grund av svårigheter att producera tillräckligt med fett och oljor till ett lågt pris i stora delar av världen, handlas en mycket hög andel av matfettet internationellt; nästan 40 procent av matfettet passerar en nationsgräns, en mycket högre andel än för någon annan viktig livsmedelskategori. 

Måndagen den 25 april förtydligade Indonesien att exportförbudet endast gällde raffinerad palmolja och inte rå palmolja eller andra palmolje­pro­dukter, vilket lättade marknaden. Förbudet kan inte heller bli långvarigt för produktionen i Indonesien är trots allt ungefär tre gånger större än konsumtionen och det finns inte lagringsmöjligheter för all olja som produceras. Det mesta talar därför för att effekterna på livsmedels­marknaden blir måttliga. Men eftersom priserna också styrs av spekulation, hamstring och förväntningar är det svårt att sia om var det landar.