Tid för alger

Efter några år av klimatrelaterade problem tar odlandet av alger nu fart i Indonesien igen. Och det gör gott för både människor och miljö. Johan Augustin berättar.

Det är tidigt morgon, solen har precis gått upp och några lokalbor gör sig redo att ro ut i små träbåtar i Lem­bongan Bay som ligger på södra delen av Nusa Lembongan – en liten ö sydost om Bali. Bukten kantas av lyxiga strandvillor, hotell och restauranger som servar öns växande turistindustri. Idag arbetar många i området inom den näringen.

På 1980-talet såg det annorlunda ut. Då var majoriteten av öns 5 000 invånare involverade i algodlingarna. Den stora kraschen kom 2014–2016 då odlingarna slogs ut av ”ice-ice”, en sjukdom som bland annat anses bero på klimatförändringarna. Priserna på alger störtdök och de flesta på ön övergick till att arbeta inom turismen. Men nu är marknadspriset för eucheuma cottonii, makroalger eller havstång som de också kallas, på väg upp igen. Makroalgerna används som föda, i torkad eller färsk form som snacks, i sallader och huvudrätter. Men nya användningsområden är under utveckling inom textil-, läkemedels- och biobränsleindustrin. Så nu storsatsar lokalregeringen och vill ­sysselsätta hundra nya tångodlare i bukten. För att Indonesien ska förbli en topproducent av alger kommer man dock behöva hitta mer resistenta former av makroalger som står emot förhöjda vattentemperaturer.

Wayan Suarbawa hör till dem som jobbat länge med algodling. Varje dag samlar han in makroalgerna som växer i raka rader, fastbundna i rep som löper mellan stålrör över sandbottnen. Men han är också involverad i satsningarna på ekoturismen och tar med turister på snorkling bland tång­odlingarna.

Indonesien, är näst efter Kina, det land i världen där störst andel plastskräp hamnar i havet. Men en vind av förändring blåser nu genom övärlden; unga indoneser vill bryta mönstret genom att starta hållbara företag. Och det är där som makroalgerna kommer in i bilden igen.

För tre år sedan när David Christian såg hur hemstaden Jakarta svämmade över av plastskräp, startade han företaget Evoware som tillverkar ätbara koppar – av just alger. ”Ello Jello” kommer i olika smaker och färger, från apelsin till grönt te. Företaget tillverkar även ätbara förpackningar, som dospåsar till kaffe och kryddor.

David Christian var först ut som indonesisk företagare att använda alger i sina produkter. Och eftersom Indonesien med över elva miljoner ton om året är en av världens största algproducenter, var det inte konstigt att det var just här det skedde. Alger har också den fördelen att de utgör en stor kolsänka och absorberar koldioxid mycket snabbare än landbaserade ­växter. Under gynnsamma förhållanden kan de dessutom växa med flera decimeter per dag.

”Vi vill hjälpa odlarna att tjäna pengar på en hållbar resurs. Alger tar inte upp landareal, leder inte till avskogning, och det används inga bekämpningsmedel eller konst­gödsel vid odlingen”, säger David Christian.