Upcycling vs fast fashion

I Sverige har ett återvunnet plagg utsetts till Årets julklapp 2018. Johan Augustin berättar om läget i klädbranschen i Australien.

Medan svenskarna årligen konsumerar 13 kilo kläder och slänger åtta, så köper australiensarna dubbelt så mycket. Den största delen, 23 kilo per invånare och år, hamnar i deponier, där det tar lång tid – framför allt för syntetiska material – att brytas ner. Och trots att över 70 procent av ­världens befolkning använder second hand så boomar fast-fashion-industrin i länder som just Australien. Nya ­rapporter visar att australiensare har fastnat i en shoppa-och-släng-mentalitet, där 75 procent uppger att de slängt kläder det senaste året, och 30 procent av dem, att de kastat över tio plagg. Många köper billiga kläder på nätet, använder dem en eller ett par gånger för att sedan slänga dem på sopberget, som enbart i Australien växer med 500 000 ton textilier och läder-varor varje år.

Detta vill Emily Kate Symes ändra på. Grundaren av australiensiska Ekoluv, ett företag som sedan ett par år tillbaka hyr ut och säljer begagnade kläder, vill förlänga kläders och andra textiliers livslängd. Ett sätt är att transformera plagg genom så kallad upcycling. När jag träffar henne bär hon en orange klänning som hon ­tillverkat av en filt. Secondhand­möblerna i hennes Sydney-butik är omgjorda och ger ett lyxigt intryck.

”På nätet finns kläder ständigt nära till hands, det är som att äta på McDonald’s”, säger Emily Kate Symes. ”Folk har inte tid att gå ut och shoppa längre, men via nätet kan man för tio dollar snabbt köpa en t-shirt som kanske bara kommer till användning en gång.”

Emily Kate Symes är emot hela tanken med massproduktion. Hennes mål är inte heller att konkurrera med ­kedjorna som erbjuder billiga kläder. Istället är planen att i år, förutom att ta in herrmode i företaget, öppna online-plattformar med det redan registrerade varumärket, ungefär som eBay där kunder sinsemellan byter, säljer och hyr begagnade kläder av varandra, och där Emily får provision på transaktionerna.

Men Emily Kate Symes tror inte att vi kommer att sluta konsumera nytt – även om många numera handlar mer second hand. Därför är det ­viktigt med certifieringar. Hennes företag förmedlar inga äkta pälsar och är noga med att veta var kläderna de hyr ut eller säljer har tillverkats.

Enligt Greenpeace fördubblades klädproduktionen globalt mellan år 2000 och 2014. Varje person köpte 60 procent mer kläder, och behöll samtidigt plaggen hälften så länge.

Näst efter oljeindustrin står textilindustrin för de största globala ut­­släppen. Men merparten av de kläder som slängs kan återvinnas – eller ännu hellre återanvändas.

”Vi vill att människor ska inse att det är billigare att hyra kläder hos oss än att hela tiden köpa nytt”, säger Emily Kate Symes. ”Och att det faktiskt går att vara trendig och hållbar samtidigt.”

Läs också Susanne Helgesons artikel om second hand-marknaden i veckobrev 47/2018 på ekoladan.se.