Meny
DSC_0342

Uppstickare på proteinfronten

Kan närodlad sötlupin vara ett alternativ till billig importerad soja? Bönorna har onekligen potential – de klarar vårt kalla klimat och ligger proteinmässigt helt i klass med sojan. Lina Wallentinson berättar.

En burgare eller bolognese av lupin, kan det vara något? De flesta ser nog vajande rosa och lila blommor framför sig då lupiner kommer på tal. Just den sorten är giftig, men släktingen sötlupin har ätits länge kring Medel­havet, i Mellanöstern och Syd­amerika. Inte blomman då, utan bönorna som mognar fram i baljor. Och det är inte vilken böna som helst. Närings­mässigt mäter den sig väl med sojabönan, inte minst vad gäller det åtråvärda proteinet.

Det fina är att sötlupin har en kortare odlingssäsong än soja och därför hinner mogna även på våra kalla bredd­grader. Men visst finns det utmaningar. Ibland mognar den ojämnt så att vissa bönor i ett fält är helt klara och ramlar av medan andra är omogna. Dess­­utom kan lupinen ha svårt att hävda sig mot ogräs. Det menar Georg Carlsson, lektor på Sveriges Lant­bruks­universitet, SLU, med inrikt­ning på jordbrukets växtodling och fokus på baljväxter.

”En lösning kan vara att odla söt­lupinen tillsammans med någon annan gröda som är mer konkurrenskraftig.”

Idag odlas små mängder sötlupin i Sverige, bland annat i olika försök. I ett projekt, initierat av Axfoundation, odlar en handfull gårdar lupin. På en grisgård ersatte man sojafodret med lupin och åkerböna (en annan svenskodlad baljväxt), medan korna på en mjölkgård fick äta hela den skördade lupinplantan. Grisarna växte i samma takt som på soja och kornas mjölk­volymer höll sig stabila.

Precis som för andra proteinrika grödor väcks frågan om inte vi människor också kan äta lupinbönan direkt, utan att gå omvägen via djuren. På Axfoundation landade man i att försöka ta fram ett alternativ till köttfärs.

”Väldigt få har idag tid att blötlägga och koka baljväxter till vardagsmiddag, så vårt mål var att göra det så enkelt som möjligt att äta hållbart”, berättar projektledare Anna Henning Moberg.

Efter många tester fick man fram en svensk baljväxtfärs, baserad på sötlupin samt åkerböna, gråärt och raps. Förutom den rena färsen, som idag säljs till restauranger och storkök, ingår den i lasagne, bolognese och tacofärs som säljs i vissa butiker.

Ett annat initiativ kommer från entreprenören Eslam Salah i Malmö. I hans hemby i Egypten är lupin ett vanligt snacks. Eslam Salah, som också är agronom, började fundera på om det gick att göra mer av bönorna. Med stöd av SLU och Malmö Universi­tet startade han 2018 företaget Lupinta. Idag finns deras tempeh på mark­naden, en fermenterad ostliknande produkt som traditionellt görs på just sojabönor och som går att marinera, steka och grilla.

Även om sötlupin har stor potential kvarstår frågan om den på bred front kan ta upp kampen mot sojan, som in­­­går i många livsmedelsprodukter idag.

”Förutom att sojan är så billig är den också en välkänd ingrediens, industrin vet hur den beter sig i olika livsmedel. Med sötlupin och andra närodlade baljväxter krävs mycket engagemang och testande”, säger Georg Carlsson på SLU.

 

LÄS MER OM SOJA

Om hur sötlupin kan bli ett alternativ till soja handlar handlar artikeln här ovan om. Vad är då problemet med sojabönsodlingen? Det tar Ann-Helen Meyer von Bremen upp i Veckobrev nr 43, 2019.

Skrivet av Lina Wallentinson

Enkelt och ekologiskt Som kund hos Ekolådan får du inte bara odlarnas bästa ekologiska grönsaker och frukter hem till dörren. Bara att bära in och äta direkt eller laga till – kanske med hjälp av recepten vi skickar med.

Aubergine: Eco Sur, Benahadux, Spanien.

Avokado: “Hass”, Jalhuca, Vélez-Malaga, Spanien och Azefrut, Michoacan, Mexiko.

Blomkål: Jonicabio, Ginosa, Italien.

Broccoli: Agr. Jessyflor S.R.L., Stornara, Italien.

Grönkål: Marcello’s farm, Kristianstad.

Gurka: Family Organics, Campohermoso, Spanien.

Kålrot: Marcello’s farm, Kristianstad.

Körsbärstomater: Family Organics, Campohermoso, Spanien.

Morötter: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.

Palmkål: Marcello’s farm, Kristianstad.

Palsternackor: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.

Pumpa: ”Hokkaido”, Biohoeve d’Haens, Hulst, Holland.

Purjolök: Marcello’s farm, Kristianstad.

Röd paprika: Naturcharc, Campohermoso, Spanien.

Rödbetor: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.

Sallat: ”Batavia”, Antonio Reverte, Lorca, Spanien och Ugo Malarte, Bezouce, Frankrike.

Skärbönor: Ecobalcon, Nerja, Spanien.

Vitkål: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.

Vitlök: Irijimpa S.L., Carrascosa de Haro, Spanien.

Ananas: Andres Nuñez, La Virgen, Costa Rica.

Apelsiner: “Navelina”, Oscar Morell, Cheste, Spanien.

Bananer: Horizontes Organicos, Azua, Dominikanska Republiken.

Kaki: Biobren S.L., Brenes, Spanien.

Klementiner: Jonicabio, Ginosa, Italien.

Päron: ”Conference”, Mts. Van Osch-Nonhebel, Biddinghuizen, Holland.

Äpplen: ”Topaz”, Fruktgården Augustin, Jork, Tyskland.