Vad blir det för mat?

Hemlagat, hämtat, hemkört. Alternativen är många kring vad, hur och var vi äter. Gunnar Rundgren resonerar.

Är det smartare att köpa färdigmat än att laga själv, och i så fall är det smartare att köpa den i affären, få den hemskickad med bud eller äta på lokal? 

Det finns många fördelar med att laga mat själv. Man vet vad man får, det är billigt, man får en rikare relation till maten genom att laga den och det blir förhoppningsvis godare. Den som lagat mat till barn vet dock att de i vissa fall mycket hellre äter en burgare på Donken än den hemlagade pannbiffen. De flesta äter annorlunda mat på lokal än hemma och även om man köper färdiglagat i butiken är det annan mat än den man själv lagar. Om det är bättre eller sämre beror mycket på ens färdigheter i matlagning och tycke och smak. 

I teorin kan restaurangmat vara mer resurssnål än hemlagad eftersom utrustningen kan vara bättre, man kan planera inköpen och ta rätt på matresterna. Men i praktiken är det nog lite si och så med det. Och ju mer man äter ute, och ju mer färdigmat man köper, desto större blir ju miljöbelastningen per måltid av det reno­­verade hemmaköket trots energi­besparande spisar och snåla frysar. Det blir också svårare att planera för användning av matrester på ett bra sätt och mer mat som står och möglar i kylen om man sällan lagar mat.    

Det är ingen tillfällighet att man när man vill illustrera stora matkulturer ofta ser många människor runt ett bord som äter tillsammans. Måltiden är en gemensam kulturyttring som binder oss samman. Men med dagens små familjer och med alla aktiviteter de flesta har, är det inte lätt att få till en gemensam måltid och även när man har tid att äta tillsammans är det allt vanligare – med den ökade individualiseringen – att de olika familjemedlemmarna äter olika saker. Om det är jobbigt att laga mat med rå­­varor från grunden åt en familj, hur jobbigt är det då inte om alla ska ha olika rätter? I det perspektivet kan ­färdigmat, från butiken eller restaurang framstå som ett bättre alternativ. Och att gå ut på lokal kanske ger mer ­koncentrerad gemenskap än att äta hemma?  

Det är dock avgjort mycket billigare att laga mat och äta hemma. Men så är det det här med att det tar så mycket tid. Kanske lurar vi oss själva lite med hur dåligt med tid vi har? Tiden vi ägnar åt matlagning (eller åt att laga våra kläder eller att cykla till jobbet) minskar vårt behov av inkomster, ­vilket gör att vi kan arbeta mindre och få mer tid över. Hemmatlagning, för att inte tala om att också odla själv, kan då vara ett steg mot en helt annan livsstil, med mindre tid i ­marknadssamhället och mer tid för hem, vänner och familj.   

Man kan vrida och vända på dessa frågor i all oändlighet. Svaren beror på vad vi menar med ”smartare” eller ”bättre”: smartare för miljön, bättre för plånboken, smartare för min livssituation, bättre för matkulturen. Det beror också på vars och ens egna förutsättningar och massor av antaganden som görs, ungefär som med livet i stort. 

Gunnar Rundgren bonde och författare