Vinet under lupp

Hur mycket kommer de att lista, och varför kommer de förestående inne­hållsförteckningarna på vin först nu? Linda Pérez förklarar.

”Vin är en alkoholdryck som framställts genom jäsning av druvor eller druvsaft.” Så lyder alkohollagens beskrivning. Det går knappast att tolka som annat än druvor som pressats till must och jäser av egen kraft. Nu är det förstås skillnad på hantverksmässigt och kommersiellt producerat vin, men om vi ser till majoriteten av det vin som säljs borde beskrivningen rimligtvis bli längre. Exempelvis då den jäst som naturligt uppstår på druvskalet byts mot färdig jäst från en fabrik. Och kanske dessutom piffas upp genom tillsatt socker eller druvmustkoncentrat samt några andra av de totalt 63 tillsatser och processhjälpmedel som är tillåtna (varav 45 även i ekologiska viner). Det kan röra sig om tanniner som stabiliserar färg, sorbinsyra som förhindrar efterjäsning och sulfiter som gör att vinet inte oxiderar. Det är också fritt fram att doppa ekchips i vinet för att ge känslan av att det legat på ekfat. Allt detta inkluderat skulle vin kunna beskrivas som en ”alkoholdryck som framställts genom druvor eller druvsaft och ett stort antal till­satser och processhjälpmedel”.

Att mycket av det vin som säljs innehåller annat än jästa druvor är en sak. Att vi hittills inte kunnat veta vilka tillsatser som används är en annan. För så är det, EU:s lagstiftning har inte tillåtit ingrediensförteckningar för drycker med en alkoholhalt över 2,25 procent, med undantag för tillsatta sulfiter och för allergena ämnen som ägg- och mjölkprodukter.

Förklaringen är att EU helt enkelt inte lyckats samordna reglerna kring alkohol, och detta trots att frågan legat på bordet i snart 45 år. Vi som försökt förstå varför, har fått nöja oss med argumentet att många av de tillåtna tillsatserna redan finns naturligt i vin och att det i slutändan är alkoholen som utgör det skadligaste ämnet. Hur det resonemanget skulle kunna rättfärdiga hemlighetsmakeriet kring övriga ingredienser är svårt att förstå.

Desto mer välkommet är det beslut EU nu tagit om utökade märkningskrav på allt vin som produceras från och med den 8 december i år. Enligt Livsmedelsverket måste det från och med nu framgå vilka ingredienser vinet innehåller och även vad det har för näringsinnehåll.

Betyder detta att många vinetiketter kommer ha listor lika långa som de på vissa godispåsar och läskburkar? Nja, eftersom vissa processhjälpmedel (som exempelvis industrijäst) och spår av bekämpningsmedel från odlingarna inte räknas som tillsatser behöver de inte anges. Dessutom får producenterna själva välja på vilket sätt de vill förmedla innehållet – informationen behöver inte nödvändigtvis vara ut­­skriven på förpackningen, den kan lika gärna anges elektroniskt, via till exempel en QR-kod.

Den som väljer viner gjorda på ekologiskt och/eller biodynamiskt odlade druvor kan känna sig förhållandevis trygg med att slippa rester av bekämpningsmedel i sitt vin. Men hur mycket mer som kommer att framgå om själva tillverkningsprocessen lär vi bli varse först när skörden 2024 rullar ut som vin.

Linda Pérez
Linda Pérez är utbildad sommelier och har efter många år i restaurangbranschen sadlat om till mat- och dryckesjournalist med fokus på hållbarhet, hantverk och odling.