Cidern steppar upp

Cider som länge varit sött och mest liknat läsk, har på senare tid blivit något helt annat – och mycket bättre, om man frågar Sanna Lindberg.

Vad är cider egentligen? Det beror faktiskt på i vilket land du ställer frågan. ”Med cider avses en dryck som framställs av fermenterad fruktjuice av äpple och/eller päron. Innehållet av fruktjuice i den färdiga produkten skall utgöras av minst 15 volymprocent”. Så lyder svenska Livsmedelsverkets definition. Vilket inte gör det lätt för den som vill göra cider på 100 procent fruktmust, som är standard i de flesta andra länder.

Problematiken är över hundra år gammal. År 1918 kom den första svenska vindefinitionen, som förde med sig att cider på över 2,25 procent skulle klassas som äppelvin – och i och med det kom en rad fördyrande skatter, avgifter och tillstånd. Det var också då som svensk cider blev synonymt med en mer eller mindre alkoholsvag och läskliknande produkt. Sedan dess har man försökt omdefiniera begreppet flera gånger, inte minst i perioder då fruktöverskottet varit extra stort. År 2003 tog sig ärendet hela vägen upp i marknadsdomstolen där frågan ställdes om det verkligen är rätt att kalla cider för cider, när den inte består av 100 pro­cent jäst fruktjuice. Men då det inte fanns någon svensk ciderdefinition blev svaret att ”det inte var vilse­ledande”. Vilket föranledde Livs­medelsverket att ta fram definitionen ovan, som alltså fortfarande gäller.

Så 2022, efter en intensiv tillväxt av svenska hantverksproducenter, tog Svenska Ciderfrämjandet saken i egna händer. De enades om en definition för ”svensk hantverkscider”. Hant­verkscidern ska innehålla 95 procent äpplen, resterande 5 procent ­lämnas för smaksättningar av exempelvis bär, frukt och blommor – men inte minsta droppe vatten får tillsättas.

Den moderna hantverkscidern in­­spireras mycket av såväl vinmakning som ölbryggning, och både ut­­trycket och produktionsmetoderna tar drycken smakmässigt snabbt framåt. Pomologik, som är Sveriges största producent av hantverkscider, vittnar om ett stadigt ökande intresse. De gör själva ett tjugo­tal olika produkter, vilket visar på äpplets bredd och komplexitet. Johan Sjöstedt, grundare av cideriet, vill särskilt lyfta fram de klimatmässiga fördelarna med hantverkscider.

”Biodiversiteten är en stor och viktig del som sällan lyfts fram. Äppel­blom­ningen är en väldigt bra start på året för pollinatörer – det finns en hel ­biosfär med insekter och fåglar som ­faktiskt kan leva där utan att behöva bekämpas. Äppelträd binder också koldioxid utan att man behöver plöja eller harva”, säger Johan. ”Dessutom kan man ta vara på all frukt. Det är viktigt inte minst i den ekologiska äppelodlingen, där man kan få upp till 20 procent 2:a sorteringsfrukt, som handeln inte vill ta hand om. Cidern kan till och med vara den avgörande faktor som möjliggör en ekologisk omställning.”

Den ekologiska frukten har också smakmässiga fördelar.

”Den har helt klart ett större djup och högre syra. Med det ekologiska arbetet jobbar man proaktivt framåt med jorden, vilket ger en annan smak­koncentration”, säger Johan Sjöstedt.

Sanna Lindberg, frilansjournalist