Där mindre anses ge mer

December är västvärldens köpemånad nummer ett. På andra håll är det annorlunda. Gunnar Rundgren beskriver hur bruttonationallycka snarare än bruttonationalprodukt är måttstocken för utvecklingen i Bhutan.

För ett tiotal år sedan beslutade man i Bhutan, ett litet land i Himalaya mellan Kina och Indien, att hela jordbruket skulle vara ekologiskt. Det gav mig en möjlighet att besöka det mytomspunna landet utan att behöva betala en förmögenhet. Landet har nämligen en turismpolitik som går ut på att hålla antalet besökare litet men få dessa att betala mycket, runt 2 500 kronor om dagen. All turism sker i organiserade grupper. Inget för backpackers alltså. 

Hundra procent ekologiskt, be­­gränsad turism och att halva ytan är naturreservat är några exempel på hur Druk Yul, Åskdrakens land som ­bhutaneserna själva kallar de, skiljer sig från andra. 

Något som gjorde Bhutan världskänt var att man utvecklade konceptet bruttonationallycka som alternativt mått för landets utveckling istället för bruttonationalprodukt, bnp. Man försöker mäta lycka på fler sätt än bara som högre standard, mer tillväxt och mer prylar. Initiativet har spridits internationellt och sedan 2012 publiceras den årliga World Happiness report. De nordiska länderna toppar listan medan initiativtagaren Bhutan låg på 97:e plats 2020. Det dåliga resultatet är i stort ett resultat av att Bhutan är ett väldigt fattigt land, men i det spelar nog också en viss roll att det är mycket som är begränsat eller förbjudet. 

Beteenden, klädsel, arkitektur och annat regleras i mer eller mindre obli­ga­toriska ”regler för disciplinerat beteende”, Driglam Namzha. Hus byggs och vårdas i traditionell stil, många går klädda i traditionella kläder och på alla möjliga sätt stöds den traditionella kulturen. Det är givetvis fantastiskt på många sätt. Men det kan också ta sig drastiska uttryck. Vår bhutanesiske guide fick inte komma in i templet vi skulle besöka för han hade gymnastikskor och vår värds make som var parlamentsledamot var tvungen att bära sin ceremoniella dräkt, inklusive ett svärd så fort han lämnade hemmet.  

Även på andra områden begränsar Bhutan medborgarnas eller närings­livets frihet. Försäljning av tobaksvaror är exempelvis förbjudet. Konstitu­tionen kräver att alla bhutaneser anammar de buddistiska värderingarna, vilket ger munkarna stort inflytande över alla aspekter av livet. Slakt har förbjudits – men bhutanesisk boskap förs till Indien för slakt och köttet kan säljas helt lagligt. Jakt och fiske är nästan helt förbjudna. 

Många i Sverige kanske associerar buddism med en viss fatalism, men Bhutans agerande vid coronapandemin var oerhört snabbt och resolut. När det första fallet upptäcktes, en amerikansk turist, spårades och sattes i karantän 300 möjliga kontakter, och dessas möjliga kontakter, på sex timmar och 18 minuter! Man har hittills bara haft tre covid-19 relaterade dödsfall. 

Bhutan införde demokrati sent och stegvis från 2008 då det första parlamentsvalet hölls. Om demokratin gjort folk lyckligare eller inte har jag inte lyckats utröna.