Det våras för solen

Solpaneler på taken blir allt vanligare. Men det står inte på förrän de energi­alstrande cellerna också kan tryckas på kläder och andra ­textilier. Susanne Helgeson berättar om den förestående solcellsrevolutionen.

Fler och fler forskare menar att vi står inför en solrevolution, vilket är en mycket hoppfull ansats. Faktum är att den 4,5 miljarder år gamla stjärnan tillför 10 000 gånger mer energi till jorden varje dag än vad vi människor använder.

Så visst finns en enorm potential att bättre tillvarata solstrålarnas energi som är förnybar, fri från växthusgas­utsläpp och dessutom inte stör varken människor, djur eller natur. Trots detta står energislaget för mindre än en ­procent av den totala elproduktionen i Sverige, jämför med Tysklands sju! Energi­myndighetens mål är tio procent om tio år, 2030. Och det tycks inte alls orealistiskt med tanke på att antalet solpanelsanläggningar växer kraftigt, mycket tack vare regeringens generösa installationsbidrag och det faktum att Ikea nyligen gett sig in på marknaden för solcellspaneler också i Sverige. Detta efter att tidigare ha sålt pro­dukten ”Solstråle” i flera andra länder.

Och nyheter strömmar in från hela världen om diverse inspirerande satsningar. Som till exempel att det i det lilla gas- och oljelandet Qatar, som tidigare byggt sin rikedom på fossila bränslen, nu byggs en solenergi­anläggning som motsvarar dubbelt så mycket som vi i Sverige producerar – 800 jämfört med ca 400 megawatt (2018 års svenska siffror).

Det enda som talar emot solcells­användning, är den negativa miljö­påverkan som uppstår vid utvinnandet av de metaller som idag krävs vid tillverkningen, till exempel kisel. Men forskarna tävlar om att hitta både bättre material och användningsområden och framför allt – om att utveckla cellernas effektivitet.

På sajten NextBigFuture berättas till exempel om att bärbara solceller kommer stort i början av vårt nya decennium. Bland annat har en grupp japanska forskare utvecklat en supertunn organisk solcell som kan värmas och tryckas på kläder för att du ska kunna ladda din mobil eller smart watch utan att behöva bära med dig en laddare. Dessa celler ­kommer också att kunna användas i tunna, gigantiska tyger utanpå ­hus­fasader för att generera el till ­byggnader, eller ­varför inte; på tält vid snabba katastrof­utryckningar. Forskarna kallar dessa bärbara soltextilier för e-textilier – elektroniska alltså. På engelska Notting­ham Trent University har pytte­små solceller (i en loppas storlek) förts in i garn som sedan vävts in i olika typer av kläder. Och på tal om textilier ­forskas också om att omvandla så kallad kinetisk energi, det vill säga rörelse­energi, till el. Bra för den som svettas mycket till exempel genom att bära tungt eller träna. Vad som har forskats fram är ett elastiskt tyg som genererar mer el ju fuktigare det blir.

Snart kan du alltså bli din egen laddare om du inte redan har en ryggsäck med solpaneler på, och förhoppningsvis kommer alla dessa innova­tioner snart att vara en del av vår ­vardag. Och precis som Naturskydds­föreningen menar är framtiden i Sverige solig. Hoppfullt, eller hur?