Ditt inre ekosystem

På senare tid hörs allt oftare talas om det fascinerande liv som pågår inom oss, i tarmen. Anna K Sjögren berättar om Livsmedelsverkets nya rapport över hur tarmfloran rent vetenskapligt påverkas av maten vi äter.

Det finns ett stort intresse idag, för det myllrande men osynliga livet som finns i människans tarmar. I april kom Livs­medelsverket med en samman­ställ­ning över den aktuella vetenskap­liga forskningen om hur tarmfloran på­verkas av maten och av olika kemiska ämnen.

Bakgrunden till den nya rapporten är att många vill veta hur bakterierna i magen fungerar, och hur de hänger ihop med sjukdomar som har med ens livsstil att göra – sjukdomar som mag­sår och högt blodtryck till exempel, och övervikt. Det finns även ­teorier om att vissa neurologiska och psykiatriska sjukdomar kan kopplas ihop med en obalanserad tarmflora.

”I en milliliter vätska från tjocktarmen finns det fler mikroorganismer än det finns människor på jorden.”

När du klappar dig på magen nästa gång kan du reflektera över att det bor lika många mikroorga­nismer i tarmen som det finns celler i kroppen. Det är främst bakterier men även mikro­svampar, parasiter (protozoer) och virus. Varje person har drygt ettusen olika arter i sin mikroflora och i en milliliter vätska från tjocktarmen finns det fler mikroorganismer än det finns människor på jorden.

De goda bakterierna har livsviktiga uppgifter; de kan bryta ner kostfiber till kortkedjiga fettsyror vilket har ­hälsosamma effekter i kroppen och oskadliggör vissa giftiga ämnen. De har betydelse för kroppens försvar mot sjukdomar – cirka 70 procent av immunsystemets alla celler finns hos de goda bakterierna.

Tarmfloran är som ett ekosystem, och precis som i naturens ekosystem av växter och djur så måste det finnas förutsättningar för att de goda ska överleva och att de skadliga inte ska ta över, de skadliga utgörs i det här fallet bland annat av mikrosvampar och virus.

Ens matvanor kan främja en god hälsa i tarmen – och därmed i hela kroppen. Maten påverkar tarmens ekosystem på både kort och lång sikt, det konstateras i Livsmedelsverkets sammanställning. Det finns sunda bakterier i exempelvis vissa sorters fil, yoghurt, fruktdrycker och i syrade grönsaker. Dessa ätbara bakterier som överlever den tuffa transporten genom magsäcken kallas för pro­biotika. Kostfiber från till exempel spannmål, baljväxter, frukt och grönsaker kallas för prebiotika, utgör den bästa näringen till tarmens bak­terier och bidrar till att det blir fler goda bakterier. Det finns forskning som visar att den som äter mycket fett och lite fiberrika kolhydratkällor, enligt exempelvis LCHF-dieten, minskar sin mängd av nyttiga bakterier.

Efter att ha läst igenom sammanställningen från Livsmedelsverket inser man att det är samma typ av mat som är hälsosam för människan som för hennes tarmbakterier. Det innebär en hög andel kostfiber och kolhydrater från bra källor som till exempel rotfrukter, bönor och bröd samt en lägre andel fett och animaliskt pro­tein. På den typen av mat vinner man en artrikare tarmflora. Det som påverkar tarmfloran negativt är antibiotika och även vissa livsmedelstillsatser, miljögifter och tungmetaller.