Doften efter regn

För de flesta av oss är det välbekant, ändå är det bara ett par år sedan forskarna förstod sig på fenomenet petrichor. Anette Dieng förklarar.

Blunda för ett ögonblick. Tänk dig att du öppnar fönstret en sommardag. Det har varit varmt och torrt en längre period och det har just börjat regna. Du tar ett djupt andetag. Känner du den där varma och lite jordiga doften? På 1960-talet fick den ett eget namn – petrichor, doften av regn. Men det är inte regnet i sig som doftar. Nej, en betydande roll i sammanhanget har istället små bakterier. 

”Fenomenet är del i ett ekologiskt samspel som har existerat i flera hundra miljoner år”, förklarar Paul G Becher, docent i kemisk ekologi vid SLU i Al­­narp. ”I jorden, och framför allt i jord med hög andel organiskt växt­material, lever en sorts bakterier som heter strepto­myceter. De avger ett doftämne, geosmin, som är en viktig del av petrichor.”

Varför bakterierna gör det var ett mysterium till för ungefär två år sedan. Det var då Paul G Becher och hans kollegor upptäckte att bakterierna, med hjälp av geosminet, lockar till sig hopp­stjärtar, sexbenta och millimeterstora insektsliknande organismer som livnär sig på mikrober och dött organiskt material från växter och djur i jorden. 

”När streptomyceterna börjar få slut på näringsämnen eller förhållandena i jorden försämras på något vis, producerar de sporer för att öka sina chanser till överlevnad”, fortsätter Paul G Becher. ”Samtidigt utsöndrar de geosmin, troligtvis för att locka till sig hoppstjärtarna som förknippar doften med mat. Under måltiden fastnar en del sporer på hoppstjärtarnas kroppar medan andra kommer ut osmälta ur deras tarmar. Det bidrar till att de kan spridas och utvecklas på nya lämpliga platser – på samma sätt som pollen sprids av bin och fröer av fåglar.”

Av någon anledning är även vi män­niskor extremt känsliga för geosmindoften. Varför är dock inte helt klarlagt. Och i motsats till hoppstjärtarna signalerar geosminet att något i vår mat och dryck inte är bra för oss. 

”Streptomyceter är inte de enda mikroorganismer som producerar geosmin. Andra producenter kan vara giftiga, som vissa mögelsvampar och vattenlevande cyanobakterier. Vi vill till exempel inte ha geosmin i vårt dricksvatten. Det skulle smaka illa. Och det räcker med så lite som en miljarddel geosmin i en liter vatten för att vi ska känna av det. Undantaget är rödbetor. De innehåller geosmin och går alldeles utmärkt att äta, även om de inte faller alla i smaken.”

Men tillbaka till sommarregnet. Varför känner man doften som starkast just i början av ett regn? 

”Jo, när regndropparna landar på den torra och porösa marken frigörs så kallade aerosoler, små bubblor som kan bära en rad aromatiska ämnen från såväl streptomyceter som växter och andra mikroorganismer som också ut­­gör den övriga delen av petrichor. Aero­solerna stänks upp i luften och sprids vidare med vinden, ibland flera kilometer bort. Det kan vara en förklaring till att man ibland kan känna doften av regn innan det ens har börjat regna.”

På YouTube finns en liten film som visar hur regn frigör aerosoler i luften. Sök på ”Rainfall can release aerosols”.