Meny
13222445-farmers-market-in-pyatigorsk

En rysk affär

Inhemska livsmedelstillverkare såg sig plötsligt stå utan konkurrenter då Ryssland börjat bojkotta europeiska livsmedel och subventionera det egna jordbruket. David Isaksson berättar vad det lett till.

I den matbutik i Moskva där jag hand­lar säljs inte längre smör från Finland eller holländska morötter. Men i kyldisken finns både rysk parmesan och rysk ricotta. Sådana produkter existerade inte för bara några år sedan. De ryska ostarna är del i den stora förändring av Rysslands jordbruk som pågår.

2014 annekterade Ryssland Krim­halvön och började sedan stödja separatister i kriget i östra Ukraina. EU svarade med att införa sanktioner som bland annat gjorde det svårare för ryska företag att ta lån utomlands. Varpå Ryssland svarade med en bojkott av europeiska livsmedel.

Bojkotten drabbade EU-länder som Finland och Italien som exporterat mycket till Ryssland. Samtidigt gyn­na­­des livsmedelstillverkare i Ryssland som plötsligt såg sig stå utan konkurrenter och kunde börja tillverka produkter som tidigare inte varit lönsamma.

Ryssland som är världens största land har mycket bördig mark och landets politiska ledning hade under en tid talat om att utveckla jordbruket. I och med bojkotten tog det fart. I december 2015 sa president Vladimir Putin att Ryssland skulle bli en ledande leverantör av ”hälsosamma, ekologiska livsmedelsprodukter av hög kvalitet”, av sådant som ”inte längre finns hos tillverkare i väst”. Statliga stödprogram med fördelaktiga lån till jordbruket infördes och Putin satte som mål att Ryssland år 2020 ska vara självförsörjande på livsmedel.

Förändringarna påverkar olika typer av livsmedelsproducenter. Den jättelika köttproducenten Miratorg, som har över 60 gårdar och en om­­sätt­ning på 16 miljarder kronor, ­hoppas på att i framtiden kunna exportera mycket, särskilt till Kina, men även till Europa. Men också flera mindre, specialiserade producenter med grön profil som exempelvis osttillverkare, får stöd.

Utvecklingen sammanfaller med den globala ekotrenden – också ryska konsumenter vill ha mer hälsosam mat. I Ryssland finns ingen standard för vad som får kallas ekologiskt och få jordbruk är enligt internationella regler ekologiska. Men fler och fler tillverkare säljer sina produkter med gröna argument. Idag finns främst välutbildade kvinnor bland kunderna. En viktig konsekvens av bojkotten för ryska konsumenter är att maten generellt sett blivit betydligt dyrare, sedan 2014 har priserna gått upp så mycket som 30–60 procent.

Men bland producenterna är stämningen positiv. Miratorgs VD menar att i framtiden kommer livsmedel, och inte olja, att vara Rysslands största export­produkt. Hur det blir med det får vi se. Även om värdet på den ryska j­ordbruksproduktionen har ökat med 30 procent mellan 2014 och 2017, är oljan fortfarande helt avgörande för den ryska ekonomin.

Från europeiskt håll finns det de som menar att Rysslands bojkott inte ska ses som ett svar på EU:s sank­tioner, utan att den numera är ett sätt att subventionera det inhemska jordbruket.

Skrivet av David Isaksson

Enkelt och ekologiskt Som kund hos Ekolådan får du inte bara odlarnas bästa ekologiska grönsaker och frukter hem till dörren. Bara att bära in och äta direkt eller laga till – kanske med hjälp av recepten vi skickar med.

Ledare

Av John Gerhard

I januari kom organisationen Ekoweb med sin årliga rapport om den ekolo­giska livsmedelsmarknaden. Av den totala livsmedelsförsäljningen i Sverige ligger nu den ekologiska på 9,3 procent. Ungefär hälften av alla ekologiska livsmedel och drycker säljs av dagligvaruhandeln. Där fortsätter andelen att växa (+3 procent) men inte i samma närmast hysteriska takt som varit fallet under några år. Näthandeln av ekologiska livs­medel motsvarar idag totalt ca 4 procent av den ekologiska försäljningen, och därmed lite mindre än 0,4 procent av den totala livsmedelsförsäljningen. Lite överraskande är kanske att System­bolaget står för hela 19 procent av ekoförsäljningen. Och foodservice (restaurang och storkök) har också ökat sin andel, till 18 procent.

Det ekologiska har alltså blivit en faktor att räkna med, samtidigt som man påminns om att den fortfarande utgör en liten del av hela marknaden. Och tillväxten mattades dessutom alltså av lite under 2017.

Ekoweb menar att ett skäl kan vara att handeln nu marknadsför livsmedel med många andra attribut – som närodlat, svenskt, klimatsmart, hälsosamt, vegetariskt, hållbart. Och att eftersom många av produkterna som marknads­förs med dessa ”mervärden” är oekologiska, kan de bidra till en minskning av efterfrågan på ekologiska produkter.

Det är absolut möjligt att producera lokalt, i Sverige, vegetariskt, hälsosamt, klimatsmart och inte minst hållbart, utan att för den delen göra sig beroende av konstgödsel och bekämpningsmedel. Den enda av alla dessa mervärden som idag bygger på ett lokalt, nationellt och internationellt kontroll- och certifieringssystem – och som dessutom är skyddat av en egen lagstiftning – är det ekologiska. Vill man veta vad man äter är det i princip ekologiskt som gäller.

 


Våra odlare denna vecka:

Blekselleri: Camposeven, San Pedro del Pinatar, Spanien.
Broccoli: Agr. Jessyflor S.R.L., Stornara, Italien.
Gurka: Vegetales Biomar Organics, El Ejido, Spanien.
Kålrot: Solmarka gård, Vassmolösa.
Lime: Guillermo Alfonso, Guaduas, Colombia.
Morötter: Widegrens gård, Roma.
Paprika: Vegetales Biomar Organics, El Ejido, Spanien.
Purjolök: Prince de Bretagne, Saint-Pol- de-Léon, Frankrike.
Rödbetor: Tångagård, Falkenberg.
Sallat: ”Batavia”, Hugo Malarte, Bezouce, Frankrike.
Savojkål: O.P. Ortofrutticoli Jonica Soc Cons A.R.L., Ginosa, Italien.
Tomater: Bio Algarrobo, Algarrobo, Spanien & Tabos Eco BV, Vierpolders, Holland.
Zucchini: Bio Algarrobo, Algarrobo, Spanien.
Bananer: Horizontes Organicos, Azua, Dominikanska Republiken.
Blodapelsiner: ”Sanguinello”, Soc. Coop. Salamita, Barcellona, Italien.
Kiwi: ”Hayward”, iotrading S.R.L., Erbé, Italien.
Mango: ”Amelie”, Zongo Adama, Bobo-Dioulasso, Burkina Faso.
Päron: ”Red Bartlett”, Hugo och Nocolas Sanchez, Rio Negro Valley, Argentina.
Äpplen: ”Jonagored”, Fruktgården Augustin, Jork, Tyskland.

Med reservation för ändringar.