Ett liv med höns

Egna ägg är inte det enda positiva med att ha höns. De ­berikar ens liv på fler sätt än så, berättar Lina Wallentinson.

När sambon började prata om höns för ett antal år sedan kändes det rätt främmande. Marsvin, hamster och undu­later hade vi haft, men höns? Fast lite spännande verkade det, inte minst lockade det att kunna få egna ägg.

Vi gick ut försiktigt och lånade under ett par somrar några skånska blommehöns från en bondgård. En färdiglekt lekstuga och en provisorisk inhägnad på sommarstället blev deras bo. Men i höstas var vi redo att ta klivet och satsa på höns året runt. Så fyra hönor fick följa med hem till vår trädgård i en förort utanför Stockholm.

Att ha höns på sommaren är ganska lätt, de klarar sig i ett enkelt hus med några sittpinnar. Men på vintern be­­höver de värme och ett mer ombonat hus. Vi tittade på färdiga hus att köpa, men bestämde oss för att bygga ett själva. Det blev ett enkelt trähus, men välisolerat och ganska stort, ca 2,5 x 1,5 meter. Är det snö och kallt ute stannar hönsen inne nästan hela dygnet. Då behöver de utrymme att sprätta om­­kring, plus att det måste finnas plats för reden, foder- och vattenautomat, lampa, element och sittpinnar.

För mig var det en ny upptäckt att höns är så sociala. Jag hade i alla fall aldrig trott att det gick att gosa med en höna! Men våra barn har bevisat motsatsen. Ofta hittar man dem sittandes med varsin höna i famnen. Är vi ute i trädgården så kommer hönsen garanterat fram, skrockar runt och kollar vad man håller på med. Går man dessutom ut med en skål i handen så springflaxar de fram i hög fart. De pickar tacksamt och nyfiket i sig alla slags rester, från några kokta potatisar eller en skål ris till en glömd ostskalk eller den halva mackan som blev över från frukosten.

Visst har de hönsfoder som sin bas­f­öda men det är ändå en stor tillfredsställelse att på ett naturligt sätt se att våra rester kommer till användning. Och som tack för maten levererar de ägg i en imponerande hastighet. Det är nästan magiskt hur ett djur på runt två kilo kan lägga fyra till fem ägg i veckan. Under de mörkare månaderna slutar de lägga ägg, men i takt med att ljuset återkommer ökar produktionen.

Och vilka ägg sedan! Gulan är nästan brandgul, så det riktigt lyser om omeletter och pannkakor. Den extra färgen kommer av att de går runt i trädgården hela dagarna och nyper av gräsmattans späda strån. Så ytterligare en bieffekt – gräsklipparen behöver inte användas lika ofta som förr. Höns är win win på så många sätt.

Men givetvis måste man verkligen fundera över om man vill lägga ner den extra tid det innebär att ta hand om dem, mocka, fylla på mat och ­vatten och ordna så att någon ser efter dem om man reser bort. Det är också viktigt att kolla upp vad som gäller för höns i tätort i ens egen kommun, ­reglerna ser olika ut. Inte minst kring om man får ha tupp eller inte. Vi insåg ganska tidigt att galandet inte skulle bli speciellt populärt bland grannarna. Även om en tupp hade varit roligt är det värt att påpeka att det inte krävs någon tupp för att få finfina ägg.

Börja med höns i trädgården av Anette Sievers är en bra bok för den som är nyfiken på ett liv med höns.