Godare gott

Det sista som förbereds inför julbordet är ofta kakor och gotter. Jens Linder blandar såväl frön och nötter som frukt och grönsaker i sina.

Julen är så mycket på en gång. Men förhoppningsvis gemyt och harmoni, klappar och en del traditionell julmat. Men också – ta da! – godis. För när tomten nalkas och snön faller tung bör man ha ett välvalt förråd av julgotter. Idag när skepticismen mot hyperprocessade livsmedel är stor, kan det vara extra vettigt att inrikta sig på hemprocessade grejer. Hellre en stor andel egengjorda kakor och godis, än massvis av menlösa industriprodukter.

Jag kan varmt rekommendera ett tillskott av vegetabilier i sötsakerna: Nötter, frön och grönsaker. Morots­kaka och rödbetskaka är ju moderna gröna söta klassiker. Ett gammalt svenskt sött bakverk är potatiskaka. Det bakades av kokt, pressad potatis som blandades med smör, ägg, socker och ibland mandel eller citronzest. Kakan får stelna i kyl och serveras uppskuren i tårtbitar eller rutor.

Det kanske enklaste vegogottet är bräck. Man smälter choklad, häller ut det på en plåt, strör på nötter, dadlar, russin och annan torkad frukt (varför inte bananchips eller tranbär). Choklad­flaket får stelna i kylen och bryts sedan i lämpliga bitar. Ska det ätas upp inom någon dag, kan man faktiskt lägga på bitar av färsk frukt, som kiwi, ananas och druvor. Grovskuret marmelad­godis gör bräcket härligt gnistrande.

Så här i vintertid finns många fina citrussorter. Dessa kan lätt förvandlas till gammaldags konfekt. Skala och filea citrusfrukter och vänd klyftorna i socker. Efter några timmar släpper frukten vätska och sockret blir till ett tunt, klibbigt lager runt bitarna. Sprid ut dem på bakplåtspapper och låt dem lufttorka ett till två dygn. Då får de en seg, marmeladaktig konsistens.

Candy apples – kanderade äpplen – är ett anglosaxiskt julgodis, som äts som klubba. De brukar trona på ett fat med fot på vårt godisbord till jul. Stick halverade grillpinnar i riktigt små röda svenska äpplen. Koka en lag av socker, vatten och – om du vill – bär tills den blir kolaaktig, ungefär 118°. Doppa ett äpple i taget och låt dem stelna på en oljad plåt eller direkt på serverings­fatet med pinnarna uppåt.

Godisbollar är en fin genre lämplig även för de små matlagarna. Vanliga chokladbollar kan varieras med nötter och torkad frukt. Havrebollar lämpar sig för ett inslag av morot. Man fin­river 1 söt, saftig morot och blandar med 4 dl havregryn, 100 g smör och 2–3 msk socker tills det blir en mjuk, formbar kladdig smet. Vänd dem i kokos och hackade nötter. När de fått stå i kyl en stund blir de fasta och lätt sega.

En originell skapelse med vuxensmak är en kola med palsternacka och rödvin. Man tar 200 g skalad tärnad palsternacka, 1 liter oxbuljong, 1 dl vispgrädde, 2 dl rött vin, 1 tsk röd­vinsvinäger, 1 krm svartpeppar, 1 liter socker och kokar som en vanlig kolasmet. Det tar lite längre tid på grund av den stora mängden buljong. När man når 120° eller kulprovet ­funkar, tar man av koket och rör ner 50 g smör. Häll upp i smord lång­panna, låt stelna och skär till 16–20 stora kolor. Slå in i smörpapper.

Lycka till med gottet och god jul!

Jens Linder
Jens Linder är kock och matskribent. Han medverkar regelbundet i Dagens Nyheter och drev under många år mattidningen Gastronaut.