Grön återförening i sikte
Sydkorea har länge satsat på miljön, inte minst i form av återplantering av skogsmark. Nu sträcker man ut en hjälpande hand mot grannlandet i norr där det ser betydligt värre ut. Frilansjournalisten Johan Augustin berättar.
Längs den slingriga vägen bildar skogen en tät vägg som fortsätter upp längs bergssidorna. Vi är på väg till DMZ, eller Koreas demilitariserade zon. Buffertzonen som delar Sydkorea och Nordkorea utgörs av knappt tusen kvadratkilometer som skär genom den koreanska halvön. I brist på mänskliga aktiviteter har naturen och djurlivet länge frodats här kring vad som kallas världens mest militariserade gräns. Utanför militärernas skydd ser skogsvården emellertid helt annorlunda ut, beroende på vilken sida av DMZ man står på.
Efter Koreakriget bidrog trädplanteringskampanjer till att på 1960- och 70-talen skövlade sluttningar förvandlades till frodiga skogar. Idag tas Sydkorea ofta upp som ett lysande exempel när det talas miljövård; landet har ökat sin skogsareal med 50 procent sedan krigets slut. I Nordkorea är siffrorna inte lika glädjande. En tredjedel av skogarna höggs ner och omvandlades till jordbruksmark, framför allt under svälten på 1990-talet, och landet är idag ett av världens mest avskogade. Genom den senaste tidens fredssamtal mellan de båda länderna har emellertid även diskussioner förts som går ut på att Sydkorea ska hjälpa till med återplanteringen av Nordkoreas skogar.
”Vi måste göra det ett steg i taget”, säger Jung Su-Young som arbetar för Korea Forest Service; en statlig skogsvårdsstyrelse som ansvarar för landets skogar.
En skylt på ett staket med taggtråd deklarerar att vi nått fram till DMZ. Vi följer stigen genom grinden. I naturskogen finns det gott om vildsvin och hjort, sällsynta fågelarter och både amurleopard och sibirisk tiger – två av världens mest sällsynta kattdjur – har setts här. Och årligen besöker tusentals turister området.
”Allt fler är ekoturister – människor som är intresserade av miljön kring DMZ. Vi har återplanterat det som förstördes under kriget och när ny skog nu huggs ner måste den genast återplanteras”, förklarar Chung Il som guidar turister i skogarna kring DMZ.
I huvudstaden Seoul har myndigheterna satsat på en grönare urban miljö. Restaureringen av den milslånga Cheonggyecheon, som är en del av Han-floden, stod klar 2005. En motorväg hade torrlagt vattendraget som idag porlar friskt; en häger står och stirrar på foreller som simmar förbi i det klara vattnet. Planterade buskar och träd lockar till sig insekter och fåglar. En cementdjungel har förvandlats till en lummig stadsmiljö där vattnet har en nedkylande effekt – den har sänkt temperaturen med några grader jämfört med andra områden i Seoul.
”Floden var riktigt skitig tidigare. Det känns bra att de har rensat upp området”, säger kinesiske Andrew Zheng som turistar i Seoul med familjen. Staden är en favorit.
”Miljöerna i våra städer måste bli renare. Kina har mycket att lära av Sydkorea”, säger han.
Grönkål: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.
Gurka: Vegetales Biomar Orgánicos, El Ejido, Spanien.
Ingefära: Sade Bio, Lima, Peru
Kinakål: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.
Morötter: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.
Palmkål: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.
Purjolök: Marcello’s Farm, Kristianstad.
Rotselleri: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.
Röd paprika: Rob van Paassen, Oude Leede, Holland och Vegetales Biomar Orgánicos, El Ejido, Spanien.
Rödbetor: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.
Sallat: “Cosmopolitan och Batavia”, Marcello’s Farm, Kristianstad.
Sötpotatis: Bio Algarrobo S.L., Algarrobo och Frutos Los Pisaos S.L., Motril, Spanien.
Tomater: Wayen BV, Houten, Holland och Sven Andersson, Enköping.
Vitkål: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.
Bananer: Horizontes Organicos, Azua, Dominikanska Republiken.
Kiwi: “Hayward”, Patagonian Fruits Trade, Rio Negro Valley, Argentina.
Mango: “Osteen”, Bio Algarrobo S.L., Algarrobo, Spanien.
Päron: ”Conference”, Lody van Osch, Biddinghuizen, Holland.
Satsumas: “Miyagawa”, Az. Agr. Toraldo, Tropea, Italien.
Äpplen: “Aroma”, Ranviks trädgård, Båstad.