Kreativitet som drivkraft

För att inspi­reras till att ta steg framåt be­­höver vi påminnas om den mänskliga upp­finningsrikedomen, menar Susanne Helgeson.

Att endast nöden skulle vara upp­finningarnas moder är en sanning med modifikation. Människans inbyggda kreativitet och problem­lösningsskicklighet är en drivkraft i sig, även om dagens mest svårlösta ”nöd”, den ohållbara utvecklingen, sannerligen genererar en hel del smarta bidrag. Bidrag som tillsammans, på sikt och med hjälp av påskyndande lagstiftning mycket väl kan vända utvecklingen till en mer positiv.

Jag tror också att vi ständigt be­­höver påminnas om den mänskliga upp­finningsrikedomen för att inspi­reras till egna både stora och små steg framåt. För att fortsätta tro på att en hållbar utveckling är möjlig – liksom ett drägligt liv för kommande generationer. Därför vill jag både informera om och exemplifiera med några energi­­­givande idéer av särdeles kreativa människor.

Den första är rätt ny och handlar om två privatpersoner som startade Facebook-gruppen Tågsemester ”för oss som gillar att resa hållbart med tåg”. Här delas reseberättelser och ­tipsas om bästa resväg från Sundsvall till Venedig och andra tågrutter, semestermål, hur man bäst bokar sin resa och så vidare. Sedan ungefär ett år tillbaka har antalet medlemmar exploderat från cirka 4 000 till dagens drygt 81 000, något som initiativ­tagarna förklarar med en blandning av förra sommarens extremväder, klimat­ångest, dåligt flygsamvete och Greta Thunberg-effekten. Tack vare det stora intresset lanserades i slutet av mars, av samma personer, Sveriges första renodlade tågresebyrå i form av sajten tågsemester.nu där det går att boka allehanda tågresor – charter, grupp­resor och tågluffar.

Ytterligare en idé som bygger på människors problemlösningsiver handlar om holländaren Boyan Slat som Johan Augustin skrev om i Veckobrevet redan 2015. Boyan Slat var 16-åringen som under en dyk­semester i Grekland chockades av att han såg mer plast än fisk i havet och gav sig tusan på att samla in pengar till att realisera idén om en gigantisk plastsugare som städade världshaven. Inget av de 300 företag han kontaktade ville satsa på uppfinningen men vändningen kom efter att Slats TedX-föreläsning blev viral. Idag är den havs­älskande uppfinnaren 24 år gammal och vd för stiftelsen The Ocean Cleanup med drygt 80 anställda. Visionen är plastfria hav år 2050 och den första prototypen av plastsugaren testas för fullt. Ett slags flytande bom, 600 meter lång med en cirka tre meter lång ”kjol” under ytan, formad som ett u, släpps att drivas med vinden, vågorna och strömmarna och samtidigt samla in all plast som kommer i dess väg. Förhopp­ningen är att bommen efter ett par månader kommer tillbaka till land där den då töms på sitt innehåll. I skrivande stund pågår de allra första testerna i skarpt läge från San Fransisco-bukten till den plats mellan usa och Hawaii där Great Pacific garbage patch, en av världens största ansamlingar av plast guppar runt. Lyckas testet kommer flera bommar att ­placeras ut med samma målsättning. Vi är många som håller tummarna!