Långsamhetens hållbara lov

Ungefär hälften av alla svenskar ägnar sig åt någon form av hantverk. Men det handlar inte bara om färdigställande av behövda pro­dukter. Att arbeta med händerna fyller för många ett syfte i sig. Susanne Helgeson berättar.

Säg orden hantverk eller slöjd och många får något ömt och längtansfullt i blicken. En längtan efter att oftare få tillgång till den egna kreativiteten och till att använda sina händer. Men också till att sakta ner tempot en smula och ägna sig åt ett praktiskt görande. Kanske är det allmän­mänskligt, ­kanske är vårt bondearv starkare än vi tror, kanske är dagens stressiga tillvaro ett skäl till vår längtan. Förmodligen en kombination.

Att fler och fler söker sig till gör­andet och till användandet av sina händer, råder det i alla fall inga tvivel om. För två år sedan ägnade sig hela 50 procent av Sveriges befolkning åt någon form av handarbete. Detta enligt en rapport från SOM-institutet (Samhälle Opinion Medier), en ­opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet. Och lusten att se resultat av sina händers arbete tar sig uttryck i allt från korvstoppning och täljda smörknivar till ­keramiska verk, ­balkongodlingar och näverkonst. På kvällskurser, i yrket eller i en stickning framför teven. De skickligaste ut­­­övarna skapar hög­kvalitativa och hållbara resultat. Vi andra är glada åt en rolig, avstressande aktivitet – hållbar för kropp och själ.

”Det ökade hantverksintresset kan skönjas över hela världen och det är främst de så kallade DIY- (Do It Yourself) och craftivism-rörelserna (aktivism genom hantverk) som får allt fler anhängare bland unga vuxna.”

För den som vill inspireras av en ny syn på vad hantverk kan vara pågår just nu en utställning på Sofiero i Helsingborg. I slottet med den vackra parken och norra Europas största samling av rhododendron, pågår till och med den 17 september utställningen Nytt svenskt hantverk. Nio formgivare och konstnärer använder gamla hantverkstekniker på helt nya sätt och i material som ­silver, glas, ull och näver. I de unika föremålen möts tradition, haute couture, inredning, ullmosaik, moderna statussymboler och virkning. Och romantiska natur­inslag krockas med urbana influenser.

Utställningens skapare, illustra­tören Sanna Haverinen och konst­nären Aia Jüdes menar att traditionellt hantverk idag används av många unga formgivare som en spännande motvikt till vår virtuella värld. Handens närvaro, ­taktil intelligens och fysisk materialkännedom sätts åter i centrum. Och just detta faktum vill de lyfta fram med Nytt svenskt hantverk. Aia bidrar själv med ett par stilettklackskor i näver, förgyllda med 23 karats guld med inspiration från den franske sko­designern Christian Louboutin. Under tio års tid har hon lärt sig näverhantering från grunden hos två äldre virtuoser från Dalarna.

Det ökade hantverksintresset kan skönjas över hela världen och det är främst de så kallade diy- (Do It Yourself) och craftivism-rörelserna (aktivism genom hantverk) som får allt fler anhängare bland unga vuxna. Framförallt i USA, men även i Australien och Nederländerna. Och det har visat sig att dessa kreativa människor, intresserade av handgjort skapande, också är samhälls­engagerade och ofta tar ställning för en hållbar livsstil. Det bådar gott.

Foto: Aia Jüdes