Mat i förändrat klimat

Vad händer med livsmedelsproduktionen när klimatet blir varmare? Räcker maten till alla? Gunnar Rundgren har läst två aktuella rapporter.

Matpriserna beräknas öka med mellan 0,9 och 3,2 procent per år på grund av klimatförändringarna enligt en forskningsartikel som nyligen publi­ce­rats på nature.com. Men det är mycket svårt att beräkna hur det kommer att påverka livsmedelsproduktionen och ännu svårare att be­­räkna effekten på priset. Marknaden för jordbruksvaror är inte särskilt elastisk, små förändringar i tillgång kan leda till kraftiga prisändringar. Detta gäller i syn­nerhet för svår­lagrade grönsaker och frukter. Sallatsodlare plöjer ofta ner en omgång eller två då priset blivit så lågt att det inte lön­ar sig att skörda. Spekulation påverkar också priserna, särskilt för kakao.

Spannmål är viktigast för den globala livsmedelsför­sörjningen och står för knappa hälften av kaloriintaget. Spann­mål används också som foder till djur, framför allt kyckling och gris vilket gör dess bi­­drag till livsmedelsförsörj­ningen ännu större. Knappt en femte­del av spannmålsskörden handlas också globalt. USA, Argentina och Brasilien står för 64 pro­cent av majsexporten, Indien, Thailand och Vietnam för 57 procent av risexporten och Ryssland, USA och Kanada för 45 procent av veteexporten. Stör­ningar i produk­­tionen eller handeln i några av dessa nyckelområden kan där­för få stora effekter, vilket märktes vid Rysslands in­­vasion av Ukraina, trots att Ukraina bara står för en tjugondel av veteexporten. Effekterna blir givetvis störst i fattiga länder med stor import, till exempel Egypten som importerar hälften av allt vete man konsumerar.

Institute for Agriculture Trade Policy (IATP) publicerade nyligen en analys av hur klimatförändringarna kommer att påverka produktionen och handeln med spannmål i världen, samt vilka effekter det kan få på tillgången på mat. Mest bekymmersamt är att produktionen i Afrika sannolikt kommer att drabbas hårdast, särskilt som Afrika också är en kontinent med underskott av livsmedel, en kraftigt ökande befolkning samt många mycket fattiga. Det mesta talar för att produktionen av fram­för allt vete, i de tempererade zonerna kommer att kunna öka i ett varmare klimat, även om man tar hänsyn till ökad frekvens av extremväder. Kanada, Skandinavien och Ryssland kan därför få ökad betydelse som globala veteleverantörer.

IATP menar att det trots klimatförändringar kommer vara möjligt att för­­se världens befolkning med livsmedel, men rekommenderar ett antal åtgärder. Självförsörj­ningsgraden bör öka, särskilt i folkrika länder med stor nettoimport, som Kina, Egypten, Nigeria och Etiopien. Detta minskar också miljöbelastningen av transporter. Förändrad konsumtion och minskat matsvinn kan också spela en stor roll. Rapporten nämner minskad konsumtion av mat från djur som föds upp på spannmål och ökad konsumtion av grödor som är bättre anpassade till klimatförändringar. Enligt rapporten är det inte bara möjligt utan också nöd­­vändigt att styra jordbruket mot agroekologiska metoder (som ekologisk odling) och bort från den höga an­­vändningen av insatsmedel som konst­­gödsel.  Dessa rekommendationer leder också till att matsystemets egen klimatpåverkan kan minska avsevärt.

Gunnar Rundgren
I 32 år bodde Gunnar Rundgren på den ekologiska gården Torfolk och var en av grundarna av Krav. Gunnar jobbar som konsult, författare och småbrukare.