Meny

Nederländerna mot matsvinnet

Genom ett nytt initiativ: United Against Food Waste hoppas Neder­länderna bli först i Europa med att halvera sitt matsvinn. Johan Augustin rapporterar.

I Nederländerna pågår många återvinningsprojekt, landet satsar på hållbara städer och gröna energikällor – och i mars lanserades United Against Food Waste. Bakom projektet står den neder­ländska regeringen, företag som McDonald’s och Rabobank, forskningsinstitut och organisationer, som gemensamt kallar sig The Task Force Circular Economy in Food, och tar sig an matsvinnet.

Globalt sett slänger eller förlorar vi en tredjedel av all mat som produceras. Och det är förstås inte bara Neder­länderna som har fått upp ögonen för problemet. År 2015 satte FN:s generalförsamling de hållbara utvecklingsmål som innefattar ett halverande av all världens mat­svinn till år 2030.

”Under en sexmånadersperiod undersöks hur man på bästa sätt kan förlänga matvarors livslängd och därigenom minska sopberget.”

Nu vill Nederländerna visa resten av Europa sina gröna framfötter. In­­blandade företag sponsrar projektet samtidigt som regeringen under en fyraårsperiod bidrar med 7 miljoner euro till att finansiera forskning och utbildning för att få bukt med svinnet.

”Vi slänger alldeles för mycket mat. I synnerhet med tanke på den utbredda fattigdom vi ser runt om i världen. Även i vårt eget land finns många människor som går och lägger sig hungriga,”sa Nederländernas jordbruksminister Carola Schouten vid lanseringen av projektet.

”I arbetet med att motverka mat­svinnet finns utrymme för att skapa många innovativa idéer och att ta nya initiativ.”

Vid Wageningen-universitet, som också deltar i United Against Food Waste, jobbar forskare på lösningar som ska få oss på grönare tankar. Under en sexmånadersperiod undersöks hur man på bästa sätt kan förlänga matvarors livslängd och där­igenom minska sopberget.

Projektet inbegriper bland annat en stormarknad, även den i staden Wageningen, där man skapat en hylla för förädlade produkter gjorda på varor som annars skulle ha slängts. Här hittas exempelvis soppa gjord på krokiga grönsaker, tvål tillverkad av apelsinskal och torra brödlimpor om­­vandlade till öl. Försöket kommer att studeras noga och kunderna intervjuas om sina åsikter kring produkternas innehåll, utseende och paketering.

”Mindre avfall betyder mindre koldioxidutsläpp, samtidigt som vi sparar pengar. Det är kort sagt bra, både för miljön och för plånboken”, säger Carola Schouten.

Den nederländske entreprenören August de Vocht står bakom ett annat initiativ, appen No Food Wasted som listar matvaror som är nära att passera bäst-före-datum. Via appen kan ­kunderna beställa dessa varor och få ­priset reducerat med 35 procent när de hämtar dem på stormarknaden. Bland de butiker i landet som medverkar i projektet har appen lett till en ­minskning av matsvinnet med 18 procent.

I Sverige slänger vi 100 kilo mat per person och år. Och även här görs mycket för att bryta trenden – och matsvinnet i hushåll, butiker och restauranger minskar nu stadigt.

Enkelt och ekologiskt Som kund hos Ekolådan får du inte bara odlarnas bästa ekologiska grönsaker och frukter hem till dörren. Bara att bära in och äta direkt eller laga till – kanske med hjälp av recepten vi skickar med.

Våra odlare denna vecka:

Avokado: ”Hass”, Kenya.
Fänkål: O.P. Ortofrutticoli Jonica Soc Cons A.R.L., Ginosa, Italien.
Gurka: Rob van Paassen, Oude Leede, Holland.
Ingefära: Weifang Jiahe Co, Ltd, Shandong, Kina.
Mangold: Marcellos Farm, Kristianstad.
Morötter: Veritas Biofrutta, Gradizza di Copparo, Italien.
Paprika: Ron van Dijk, Schalkwijk, Holland.
Rödbetor: Tångagård, Falkenberg.
Rödlök: Nivex, Kairo, Egypten.
Sallat: ”Cosmopolitan”, Marcellos Farm, Kristianstad.
Savojkål: O.P. Ortofrutticoli Jonica Soc Cons A.R.L., Ginosa, Italien.
Tomater: Harvest House, Maasdijk, Holland.
Zucchini: Food Exporter Disual S.L., Almería, Spanien.
Ananas: Coopeproagro R.L., San Carlos, Costa Rica.
Bananer: Horizontes Organicos, Azua, Dominikanska Republiken.
Kiwi: O.P. Ortofrutticoli Jonica Soc Cons A.R.L., Ginosa, Italien.
Päron: ”Anjou”, Labarriere Jean Luis, Rio Negro Valley, Argentina.
Äpplen: ”Cripps Pink”, La Conquista S.R.L., Rio Negro Valley, Argentina.

Med reservation för ändringar.