Nya banor ger nya vanor

Richard Thaler fick i december ta emot Nobel­priset i ekonomi och det satte ljuset på begreppet. Att göra det lätt för människor att fatta kloka beslut – såväl för sig själva som för samhället, är grundtanken bakom nudging. Susanne Helgeson berättar hur det kan gå till.

Vi behöver alla lite hjälp på traven. Glädjande nog kommer vi nu att få det allt oftare – hjälp att leva snäppet mer hållbart. Nudging, att varsamt knuffas åt att göra bättre val, att förändra genom att förenkla beteenden som gynnar social, miljömässig och/eller ekonomisk hållbarhet, är ­nämligen begreppet på allt fler läppar. Mycket tack vare att dess myntare, den amerikanske ekonomen Richard Thaler, i vintras mottog Nobelpriset i ekonomi. Klassiska exempel är att i matvarubutiken alltid ha extrapris på ekobananer eller att skylta fram de ekologiska alternativen för att ­kunderna lättare ska hitta och därmed välja dem. På lunchrestaurangen äter gästerna betydligt bättre om nyttiga alternativ som salladsbuffé, fisk och vegetariska alternativ kommer först och syns bäst. Minskas tallrikarnas storlek blir också matsvinnet mindre.

”På lunchrestaurangen äter gästerna betydligt bättre om nyttiga alternativ som salladsbuffé, fisk och vegetariska alternativ kommer först och syns bäst.”

Vi skrev om fenomenet redan i Eko­lådans veckobrev nummer 5/2015 efter att det från USA spridits till våra bredd­grader. Bland annat tack vare boken Nudge: Improving Decisions about Health, Wealth, and Happiness som redan 2008 skrevs av Richard Thaler och hans ­kollega Cass Sunstein. De menade att ”genom att veta hur folk tänker kan vi göra det enklare för dem att välja vad som är bäst för dem, deras familjer och samhället”. Thaler fick för­resten Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sina insatser inom den så kallade ­beteendeekonomin. Ett akade­miskt fält där ekonomi möter psykologi som han själv varit delaktig i att skapa. Nudging är en av områdets ”grenar”. Mer om detta berättar han i den på svenska nyligen utkomna boken Beslut och beteenden – att räkna med människan (Volante). I denna beskrivs utöver hur vi själva kan fatta klokare beslut också hur det går att förutse det oförutsägbara i människans beteende.

I Sverige förekommer nudging idag på såväl individuell som kom­munal och statlig nivå. Förra våren fick till exempel Konsumentverket i uppdrag av regeringen att utveckla ett forum för miljösmart konsumtion och att med beteendeinsatser, som nudging, stimulera miljösmarta konsumtionsmönster. För den intresserade finns också nätverket Nudging Sweden som lanserades 2014 på initiativ av hållbarhetsutvecklarna A Win Win World, Futerra och Camino. Dess­utom finns ju mängder av möjligheter att knuffa och inspirera varandra till förändrade, sundare beteenden i ­var­- ­­dagen. Bara att dela med sig av ­adressen till den nyöppnade second hand-­affären är ett litet men effektivt steg.

Jag läste nyligen om ett par i Storuman som bestämt sig för att bli helt fossilfria till år 2025. Genom att själva vara goda exempel påverkar de sin omgivning att följa efter.

”Det finns inget som triggar folk så mycket som en tävling och grannarna vill ju inte vara sämre”, menar paret. Tävling eller inte – ändamålet helgar medlen.