Nyttans oknytt

De betyder något. Åtminstone om man får tro det aldrig avtagande ­intresset för trollen, tomtarna och andra naturväsen. Ann-Helen Meyer von Bremen tar historien till hjälp för att förstå vad det handlar om.

Vem hade trott att tomtar och troll skulle göra en så stark comeback? Årets julkalender Trolltider med troll, häxor, älvor och vättar slog enligt SVT publikrekord på deras streaming­tjänst. Norska barnboksserien Norrsken av Malin Falch vimlar av talande djur, troll, jättar och älvor och har gjort succé, och den årliga sagosamlingen Bland tomtar och troll ges troget ut sedan 1907. Och det är inte bara barn som är målgruppen, trollfebern har sedan länge nu även nått vuxna. Filmen Gräns, baserad på en novell av John Ajvide Lindqvist, kom 2018 och handlade om ett troll som lever i dagens samhälle. Åtta år tidigare hade den norska filmen Trolljägaren premiär, en fiktiv dokumentär som även den utspelade sig i nutid. För att nämna några exempel.

Oknyttet har också tagit sig in i fin­kulturen. Under 2020 och 2021 visades en stor konstutställning på Waldemars­udde i Stockholm, Troll­bunden – John Bauer och den magiska naturen. Det var 150 verk av John Bauer och flera andra konstnärer som har det gemensamt att de visar upp en besjälad, eller kanske snarare förkropps­ligad natur. Många av verken ingår i den konstströmning som kallas nationalromantik och som uppstod kring förra sekelskiftet. Den var en reaktion på urbaniseringen och industrialismen. Nu längtade man tillbaka till den lands­bygd och natur som man nyss hade lämnat. Steget var inte långt från att skildra en dramatisk natur till de övernaturliga varelser som levde i naturen och som tillförde extra krydda. 1874 komponerade Edvard Grieg sin kanske allra största hit I Bergakungens sal. Elsa Beskow, Gustaf Fröding, Viktor Rydberg, Louis Moe, Jenny Nyström, John Bauer, Ernst Joseph­son, Nils von Dardel och Edvard Munch är andra kända för­fattare och konstnärer som lät sig inspireras av naturens övernaturliga varelser.

Det finns vissa likheter mellan den tiden och vår: en rädsla för att vi håller på att förlora något viktigt, kontakten med naturen – och att vi dessutom för­stör den. Detta är i grunden en existen­tiell fråga och även om vi gärna ser oss som rationella, har vi svårt att hitta svar på spörsmål som dessa inom vetenskapen. Vi nord­bor har under mycket lång tid sett naturen, inte bara som en mate­riell förutsättning för våra liv, utan också som besjälad. Religions­histo­rikern David Thurfjell skriver i sin bok Gran­skogsfolk att många människor upp­lever något andligt när de vistas i naturen. Världens mest sekulariserade folk tycks ha bytt ut kyrkan mot skogen.

Oknyttet har genom historien fyllt flera funktioner. Att skrämma barn med Näcken och troll har fått dem att inte drunkna eller gå vilse. Men ­varelserna har också varit ett uttryck för att naturen inte är död materia som människan kan göra vad den vill med. Det finns de som bor där – i skogen, på ­fjället, i vattnet och på ängarna. Och därför kan vi inte bete oss hur som helst, vare sig i eller med naturen.

Ann-Helen Meyer von Bremen 
Ann-Helen Meyer von Bremen är journalist och författare med inriktning på lantbruk, mat och miljö.