Operation plast

Boyan Slat är den holländske entreprenören som kommit på ett sätt att rensa världshaven på plast. Från att tidigare ha fått nobben av företagen står nu sponsorerna på rad. Johan Augustin berättar.

Han har kallats underbarn och lillgammalt geni, 21-årige Boyan Slat. Vi träffar honom i den nederländska staden Wageningen, där hans organisation The Ocean Cleanup gör tester med konstgjorda vindar och vågor i en off shore-bassäng. Boyan har blivit ”killen som ska rensa världshaven på plast”, med hela världen.

”Jag kallar mig själv uppfinnare. Ända sedan jag var två har jag haft fler idéer och projekt, än tid”, berättar Boyan.

Gnistan till att vilja städa upp i haven fick han som 16-åring när han dök utanför grekiska Lesbos. ”Jag såg mer plast än fisk i vattnet”, förklarar han.

”Det är bråttom att rensa upp plasten eftersom föremålen bryts ner i mikroplaster som sedan hamnar i näringskedjan – och till slut hos oss.”

Slutprojektet i gymnasiet handlade om plastföroreningar. Och medan andra hävdade att plasten borde stoppas innan den når haven, tänkte Boyan i andra banor: ”Jag kom på idén att låta havet rena sig självt.”

Det finns fem stora kända plastansamlingar i världshaven. I norra Stilla havet finns den största som går under namnet; The Great Pacific Garbage Patch. Denna vill Boyan ta sig an genom att placera plattformar i sopansamlingen – omgivna av barriärer – som fångar upp den flytande plasten med hjälp av havsströmmarna. Han berättade om konceptet med namnet How the oceans can clean themselves, via talarprogrammet TedX i hemstaden Delft.

Ingen visade den 18-årige novisen intresse. Trots det startade han stiftelsen The Ocean Cleanup och började på egen hand höra av sig till potentiella sponsorer.

”En dag kontaktade jag 300 företag men ingen nappade”, minns han. I slutet av mars 2013 vände dock allt. Det drygt elva minuter långa TedXtalet spreds viralt efter att klippet hamnat på den amerikanska miljö- bloggen Inhabitat. Helt plötsligt visste hundratusentals människor vem Boyan Slat var.

Sponsorer och företag hörde av sig och ville hjälpa till på olika sätt och ett par crowdfunding-kampanjer samlade tillsammans in 2,3 miljoner dollar. Och pengar kommer att behövas – närmare bestämt 300 miljoner dollar – för att rensa upp hälften av skräpet i Stillahavsansamlingen under en tioårsperiod, med start 2020.

Vi överkonsumerar plast, varav åtta miljoner ton hamnar i haven. Varje år. Det är bråttom att rensa upp plasten eftersom föremålen bryts ner i mikroplaster som sedan hamnar i näringskedjan – och till slut hos oss. Dessutom ökar kostnaderna för skadorna som plasten medför; minst 13 miljarder dollar om året. Nu visar många företag intresse för att använda återvunnen havsplast i sina produkter; och försäljningen av produkterna kommer att finansiera upprensningen, tror Boyan.

Fortfarande får The Ocean Cleanup kritik av människor som säger att projektet inte går att genomföra. Men Boyan tycker att debatten om att lyckas eller misslyckas med detta enorma problem ”inte leder någonstans”. ”Vi måste i alla fall prova.”