Raka rör mot framtiden

Snabbare än flyget, miljövänligt och billigt. Med invigningen av världens första testbana kan det nya transportmedlet Hyperloop vara en verklighet om bara några år. Hanna Sistek berättar.

En dryg halvtimme norr om casino­staden Las Vegas har den gråa Nevada­öknen fått en ny invånare. Här sitter en 500-meter lång kritvit ståltub uppallad på betongpelare. Den är världens första fullskaliga testan­läggning för Hyperloop, ett helt nytt färdsätt som närmast kan beskrivas som rörpost i lufttomma rör, som ska gå snabbare än flyget och vara betydligt billigare och mer miljövänligt.

Idén kom från Tesla och SpaceX-entreprenören Elon Musk 2013. Han var trött på att sitta i trafikköer. I ­systemet transporteras passagerare och gods i så kallade poddar – en slags vagnar på drygt tolv meter – inuti ett ­lufttomt rör. Podden drivs av en linjär motor och svävar genom magnetisk levitation. Genom att sänka luft­motståndet imiterar man flygen, som ­opererar på hög höjd, och Hyper­loopen ska kunna gå ännu snabbare, upp till 1 200 kilometer i timmen. De kommer inte att gå på tid- tabell utan köra på be­­gäran. Istället för att stanna vid olika ­stationer så kommer Hyperloopen fungera som en expressbuss, och bara gå mellan punkt A och B. Tänk motorväg, där på- och avfarterna gör att trafiken i huvudtuben kan hålla samma ­hastighet.

”I systemet transporteras passagerare och gods i så kallade poddar – en slags vagnar på drygt tolv meter – inuti ett lufttomt rör.”

Genom att eliminera väder, vind, rälskorsningar och den mänskliga ­faktorn så ska Hyperloopen vara ­säkrare än andra transportmedel. Den kommer att kunna köras helt eller ­delvis på förnybar energi, och kan ha ett tak av solceller längs tuben (i varma länder), högeffektiva batterier och ett regenerativt bromssystem.

Efter att ha mornat sin Hyperloop-tanke har Elon Musk låtit andra ta över stafettpinnen. Men för att ge projektet vind i ryggen organiserade hans raketföretag SpaceX en global studenttävling för att bygga en podd, som vanns av ett holländskt studentteam. Medverkande vid prisceremonin hos SpaceX var Hyperloop One, ett av de två bolag som kommit längst i racet om framtidens färd­medel. De har på mindre än tre år gått från idé till en färdig testloop, 230 med­arbetare och över 150 miljoner dollar i riskkapital. Målet är att ha tre Hyperloop-system igång redan år 2021 och intressenterna är många. Närmast till hands ligger sträckningen Abu Dhabi–Dubai och en eventuell loop för frakt i Förenade Arab­emiraten.

Hyperloop One ligger också bakom den föreslagna skandinaviska rutten, från Helsingfors via Åland till Stockholm genom en tunnel i ur­­berget under Östersjöns botten. Färden skulle ta 28 minuter, med ett antal stationer längs vägen och kosta 180 miljarder kronor. Hittills har Finska Trafikverket varit mer positiva än det svenska, som först vill se ­tekniken i bruk, enligt strateg Christer Löfving. Just nu stöttar Trafikverket sverigeförhandlingen, som utreder landets största infra­struktursatsning på 150 år. Analysen ska vara klar i höst och Hyperloopen verkar inte komma med på det tåget.